Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

SD: Agera mot imamerna – gör som Storbritannien

Inrikesminister Mikael Damberg (S) avfärdade vårt förslag om särskilda restriktioner, skriver SD-debattörerna.Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Adam Marttinen (SD), rättspolitisk talesperson. Foto: SD
Ludvig Aspling (SD), riksdagsledamot i utrikesutskottet.Foto: SD

Den internationella rättighetslagstiftningen fungerar som ett bekvämt alibi för politiker som inte vill eller orkar ta ansvar.

Vi hjälper gärna Mikael Damberg lite på traven med männen som hotar rikets säkerhet: Utred en svensk motsvarighet till Storbritanniens restricted leave policy, skriver Adam Marttinen och Ludvig Aspling (SD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Den 29 november hölls en särskild riksdagsdebatt om hur Sverige ska verkställa utvisning av personer som utgör ett säkerhetshot. Vår utgångspunkt är att alla sådana personer, förbehållslöst ska hållas i förvar tills dess att de lämnar landet. I de fall detta inte är möjligt på grund av de begräsningar europakonventionen ålägger Sverige, så underströk vi vikten av flexibilitet. Nya problem kräver nya lösningar.

Vi föreslog att personer som väntar på verkställighet ska kunna åläggas med särskilda restriktioner. Exempelvis bör inte imamer som utgör ett hot mot rikets säkerhet tillåtas verka i moskéer. Inrikesministern Mikael Damberg avfärdade förslaget eftersom han inte riktigt visste hur detta skulle kunna leva upp till internationella konventioner. Vi tillstår att den internationella rätten är förhållandevis svårtillgänglig, men vi hjälper gärna statsrådet lite på traven.

Särskilda restriktioner

Storbritannien har länge brottats med samma problem och införde redan 2011 vad som kallas restricted leave policy. Detta regelverk tar sikte på personer som utgör ett hot mot rikets säkerhet men som inte kan utvisas eftersom de riskerar att fara illa i hemlandet. 

Policyn ger möjlighet att belägga dessa individer med begräsningar. Exempelvis rätten att arbeta, studera, ta emot ekonomiskt bistånd eller välja bostadsort. Villkoren skräddarsys i varje enskilt fall beroende på vilket typ av risk som personen utgör. 

Syftet med policyn är att alla delar av samhället tydligt ska signalera att dessa personer inte är välkomna och inte heller ska tillåtas etablera nya band med Sverige.

Storbritanniens inrikesdepartement pekar också ut vissa delar som är särskilt viktiga att förhindra. Det kan gälla yrken som ger personen viss auktoritet eller bostadsorter där personen kan försöka utöva inflytande över landsmän. 

Begränsa internettillgången

I svensk kontext skulle en sådan policy kunna innebära att de imamer som klassats som säkerhetshot förbjuds att utöva sin roll och att de anvisas en bostadsort utan betydande befolkning från samma diaspora, i detta fall troligtvis sunnimuslimer. Detta vore ett mycket effektivt sätt att förhindra terrorrekrytering och radikalisering. 

Av samma skäl bör även rätten att använda obegränsat internet ses över. Vi ser det som en självklarhet att dessa personer inte ska kunna ta emot annat än ett minimum av nödbistånd från stat eller kommun. Syftet med policyn är att alla delar av samhället tydligt ska signalera att dessa personer inte är välkomna och inte heller ska tillåtas etablera nya band med Sverige.

Porta från moskéer

Hur rimmar då detta med åtaganden om mänskliga rättigheter? Sverige och Storbritannien omfattas av samma internationella konventioner. Mest relevant i detta fall är Europadomstolens artikel 8 om rätten till privatliv och kanske även artikel 9 om religionsfrihet. Brittisk domstol, inklusive migrationsöverdomstolen, har dock vid ett par tillfällen funnit att policyn ligger i linje med Europakonventionen.

Även om beslutet att porta våldsbejakande imamer från moskéer potentiellt skulle kunna strida mot Europakonventionen så finns inget prejudikat som talar för det. Tvärt om finns en tydlig praxis från en välfungerande rättsstat i vårt närområde som pekar ut en bred katalog av verktyg som vi utan tvekan får använda. 

Bekväm bortförklaring  

Vad menar då Damberg? Svaret är troligtvis att den internationella rättighetslagstiftningen mer och mer börjar fungera som ett bekvämt alibi för politiker som inte vill eller orkar ta ansvar och är för ängsliga för att tänka utanför lådan. Vi har sett det förut. Länge fanns en konsensus om att vi av samma skäl inte kunde göra något för att minska volymerna av migration.

Sverigedemokraterna kommer därför väcka ett utskottsinitiativ till justitieutskottet för att utreda en svensk motsvarighet till Storbritanniens restricted leave policy. Vi hoppas att en utskottsmajoritet är beredd att sätta ner foten kring konkreta förslag som på riktigt kan skydda Sverige mot utländska terrorhot.

 

Av Adam Marttinen (SD) 

Rättspolitisk talesperson

Ludvig Aspling (SD) 

Riksdagsledamot i utrikesutskottet

Mikael Damberg: ”Kan inte hålla människor i förvar på obestämd tid”