Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sätt Sverige i skuld för att vinna nästa val

Den offentliga sektorn måste öka sina utgifter - utan att höja skatterna, skriver P-O Edin.Foto: Christian Örnberg

Bara genom att skuldsätta sig kan Sverige åter bli det föregångsland arbetarrörelsen en gång skapade, skriver LO:s tidigare chefsekonom P-O Edin.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Svenska företag och hushåll har större inkomster än utgifter. Därför bildas passiva finansiella överskott, som inte används för produktion och sysselsättning. Dessa överskott är orsaken till dagens massarbetslöshet.

Sverige har också byggt upp en gigantisk skuld mot framtiden. En dålig skola ger dagens unga sämre förutsättningar - 50 år framåt i tiden. En nedslitning av den offentliga sektorn har skapat ett omfattande renoveringsbehov.

Det kommer att krävas stora insatser för att uppgradera de arbetslösas kunskap och kompetens.

P-O Edin, tidigare chefsekonom på LO

Massarbetslöshet och ett nedslitet och sargat Sverige - det är våra stora välfärdsproblem.

En socialdemokratiskt ledd regering måste klara av att framgångsrikt hantera dessa problem, om man ska ha en chans att vinna nästa val. Det förutsätter en radikalt annorlunda politik, som gör skillnad – tydlig skillnad.

 

Efterfrågan har alltså en helt avgörande betydelse för arbetslösheten. De finansiella överskotten kan förklara så mycket som 94 procent av Sveriges arbetslöshet. Ett motsvarande samband finns i många andra länder – inte minst i USA.

Den svenska privata sektorn har gått från stora finansiella underskott på 1960- och 70-talen, till stora överskott de senaste 20 åren. Det är orsaken till den svaga efterfrågan och därmed också massarbetslösheten.

Om Sverige ska kunna halvera arbetslösheten, måste det finansiella sparandet förändras i expansiv riktning. Den offentliga sektorn måste ta huvudansvaret, genom att öka sina utgifter - utan att höja skatterna. Budgeten bör under den kommande 20 åren gå med ett årligt underskott, som bör ligga på 3 procent av bnp – i dagsläget motsvarar det 120 miljarder.

 

Men är det inte ekonomiskt vansinne att planera för stora underskott?

Man kan också vända på frågan. Är det klokt att bygga upp stora passiva penninghögar (den offentliga sektorn har en finansiell nettoförmögenhet på cirka 1000 miljarder kronor), i stället för att göra verkligt lönsamma investeringar för framtiden i form av kunskap, totalrenovering av Sverige, och skapa jobb för de arbetslösa?

Statens kostnad att låna pengar är nära noll. Den 5-åriga räntan är drygt 0,2 procent. Ett års upplåning av 120 miljarder kostar alltså 0,3 miljarder. Och satsningarna, som skapar fler jobb, gör att den offentliga sektorn får mer inkomster och mindre utgifter - cirka 80 miljarder.

Det lånade pengarna ska inte heller återbetalas – förmögenheten är densamma, man har ju enbart bytt finansiell förmögenhet mot en real. Efter dessa 20 år med underskott kommer Sverige ändå att ha en internationellt sett låg skuld – en tredjedel av EU:s och hälften av Tysklands.

 

Och man kan göra fantastiska framtidssatsningar med 200 miljarder per år.

– Om Sverige ska få den skola som vi alla vill ha, då kräver det sannolikt 40-60 miljarder kronor mer per år.

– Sverige kan totalrenovera den offentliga sektorn under dessa 20 år (vägar, järnvägar, vatten- och avloppssystem, skolor, sjukhus, datasystem, miljö-, kultur och fritidsanläggningar. (35-40 miljarder per år.)

– Sverige kan kraftsamla för att förbättra vårt sätt att ta emot och integrera flyktingar på arbetsmarknaden – det är mänskligt, politiskt och ekonomiskt nödvändigt. Motsvarande insatser bör också sättas in för att förbättra anställningsbarheten hos arbetslösa. (25-30 miljarder per år).

– Sverige behöver öka bostadsbyggandet. Det kräver markförvärv, planarbete och ekonomiska stimulanser. (5-10 miljarder per år).

– De positiva effekterna i statens ekonomi – 80 miljarder per år - kan användas för bättre vård och omsorg, till exempel i form av 100 000 fler anställda.

 

Priset blir att Sverige får lära sig leva med en långsiktig finansiell nettoskuld, som uppgår till 25 procent av bnp, och kanske också med något högre inflation.

Vinsten blir att Sverige - när det gäller utveckling av sysselsättning och välfärd - kan återta sin roll som internationellt föregångsland - en position som svensk arbetarrörelse var ansvarig för.

Det skulle komma att göra verklig skillnad för Sverige – och för svensk socialdemokrati.

 

P-O Edin, tidigare chefsekonom LO