Sätt barnens bästa före förskoletvång

Barnens bästa. Familjen är det viktigaste för barnen och förskolan bör vara ett stöd till familjen snarare än ett tvång, menar Emma Henriksson.
Foto: Colourbox

Barn har rätt till trygg omsorg - men det måste inte vara förskola,  skriver Emma Henriksson, riksdagsledamot och familjepolitisk talesperson  (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

För några år sedan lanserade Socialdemokraterna devisen "Alla ska med". Vi S-kritiker la ironiskt till "vare sig du vill det eller ej". Men skrattet sätter sig i halsen när man inser att det är just så de menar. Det spelar ingen roll vad du tycker eller vill - du ska med! Inte på något annat område levandegör Social-demokraterna denna idé så tydligt som inom familjepolitiken.

Genom allmän förskola från två års ålder och helt slopad avgift vill de nu styra alla barn till förskolan, även den tiondel av tvååringarna vars föräldrar gjort ett annat val.

Ungdomsförbundet, SSU, vill till och med göra det förbjudet att inte ha sina barn på förskolan från tre års ålder. Syftet med förslaget är att "vara en inskränkning av föräldrarnas valfrihet" för att "samhället inte kan låta föräldrar av ideologiska eller andra skäl neka sina barn förskoleverksamhet".


Man kan tänka sig att ungdomsförbundet tar ut svängarna en smula. Men de är bara mer konsekventa än sitt moderparti. På Socialdemokraternas hemsida kan man läsa att enligt dem har "alla barn rätt till förskola oavsett vad deras föräldrar gör". Och om förskola är en rättighet för barnen, då är väl den enda rimliga slutsatsen att föräldrar inte ska tillåtas att välja något annat. För då kränks väl barnens rättigheter? Eller menar de inte vad de själva skriver?

De vill ha obligatorium och tvång. Föräldrar och barn har ingen talan. Familjen är enbart ett hinder på vägen mot målet att alla barn ska gå i förskola. De vägrar se familjens nödvändiga och positiva roll, att den svarar mot barnens grundläggande mänskliga behov. De respekterar inte att det är föräldrarna som bör besluta om barnomsorgen.

Vi kristdemokrater gillar också för- skolan. Där jobbar kunnig och engagerad personal med gedigen kunskap om barns utveckling. Men vi ser den som ett stöd till familjen. Den är ingen rättighet för barnen. Förskolan finns framför allt till för att vi föräldrar ska kunna förvärvsarbeta även efter att vi fått barn.


Men en allmän, avgiftsfri förskola från två år kommer inte att ge oss en bättre förskola. Det kommer att leda till att ännu fler barn går allt längre dagar i ännu större grupper Redan nu vittnar personalen om stress för sig själva och barnen. Vi vet att en del små barn påverkas negativt i sin utveckling av stora barngrupper och långa vistelsetider.

Tänk om föräldrar, som Kristdemokraterna föreslagit, skulle få sin barnomsorgspeng och själva välja hur och vem som ska ta hand om deras barn? Nej då höjer S i stället subventionen för just förskolan, som kommer att få ta hand om allt fler barn med mindre pengar. Alla ska med.

Bakom förslaget döljer sig kritik mot familjen. Föräldrarna underkänns och hemmet beskrivs som en plats där barn far illa. Kritiken mot familjen är inte ny. Filosofer, revolutionärer och politiker som har velat forma likriktade samhällsmedborgare har alltid sett familjen som ett problem. Föräldrar som uppfostrar barnen utifrån egna värderingar. I detta avseende går det en röd tråd från Platon, Rousseau, Marx, Alva Myrdal, Gudrun Schyman och till dagens socialistiska och liberala motståndare mot valfrihet i barn- omsorgen.


Familjen behövs för att människor ska växa och utvecklas, för att barnen ska få omsorg och fostran i en kärleksfull miljö. Barn behöver bli sedda. Barn behöver bli lyssnade på. Barn behöver bli kramade. Barn behöver vara älskade. Barn behöver tid. Tid med vuxna. Tid med sina föräldrar. Detta är något de faktiskt har rätt till.

Emma Henriksson, KD, är riksdagsledamot och familjepolitisk talesperson.