Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sänkta löner drabbar lågavlönade kvinnor

Ulla Andersson, Vänsterpartiet.

Foto: Janerik Henriksson/TT
Sänkta löner drabbar kvinnor särskilt hårt, skriver Ulla Andersson (V). Foto: Shutterstock

Sänkta löner drabbar kvinnor särskilt hårt.

För inte nog med att de flesta låglöneyrken är kvinnodominerade, dessutom har kvinnor oftare tim- och visstidsanställningar, skriver Ulla Andersson (V).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Jan Björklund vill sänka lönerna för redan lågavlönade. Eftersom många kvinnor jobbar i låglöneyrken skulle det framför allt drabba kvinnor. Jag har en bättre idé. Jag vill i stället lyfta den välfärd som många kvinnor jobbar i och som ännu fler kvinnor är beroende av för att få vardagen att funka.

Jag har själv levt på avtalets lägsta lön. Som ensamstående mamma var det allt annat än lätt att få lönen att räcka hela månaden. Det sista jag hade behövt var att någon politiker bestämde att jag skulle ha ännu lägre lön.

Att sänka löner för redan lågavlönade är ingen ny idé. Högern har föreslagit det gång på gång. Det enda som varierar är vilken grupp de påstår sig vilja hjälpa genom att sänka deras lön. Förut var det ungdomar. Nu är det flyktingar. De har även föreslagit en sänkning av ingångslönerna i kommunsektorn och på hela arbetsmarknaden. De är ihärdiga i sin kamp för att sänka arbetares löner.

Sänkta ingångslöner för nyanlända och unga påverkar i förlängningen lönen för stora grupper på arbetsmarknaden. Särskilt för stora delar av LO-kollektivet, framför allt kvinnor, skulle en sänkning av ingångslönerna betyda en stark press nedåt på lönerna.

 

Sänkta löner drabbar kvinnor särskilt hårt. För inte nog med att de flesta låglöneyrken är kvinnodominerade, dessutom har kvinnor oftare tim- och visstidsanställningar. De låga lönerna och den stora andelen deltider gör att många kvinnor med arbetaryrken redan i dag har svårt att få pengarna att räcka till. Därför vill vi även lagstifta om rätten till heltid.

Sänkta löner ger lägre pensioner. Redan i dag har många kvinnor svårt att leva på sin pension. Om vi sänker lönerna för dagens undersköterskor, städerskor och kallskänkor blir framtidens pensionärer än fattigare. Vill vi förhindra att kvinnor som slitit hela sitt liv ska belönas med ett liv som fattigpensionärer behöver vi höja undersköterskornas löner, inte sänka dem.

Vi vill investera i människor. Det finns en massa arbetsgivare som har svårt att hitta personal för att det är ont om förskollärare, barnmorskor och bilmekaniker. Om vi vill sänka arbetslösheten är det därför en bättre idé att ge människor utbildning än att sänka deras löner. Bara om syftet inte är att sänka arbetslösheten, utan att öka klyftorna, blir sänkta löner en begriplig idé.

 

Vi vill skapa fler jobb i vården och omsorgen. Idag har vi den absurda situationen att det samtidigt finns en massa människor som saknar arbete och en massa viktiga arbetsuppgifter som inte utförs. Varför inte anställa en del av de arbetslösa i vården om omsorgen? Vi skulle kunna ta in nya vårdbiträden och undersköterskor i vården och låta de som redan jobbar där vidareutbilda sig.

Jag hade själv turen att vara ung i en tid då staten satsade på unga arbetslösa och gav outbildade en chans till utbildning. Jag jobbade på dagis, som det hette på den tiden, när jag fick möjligheten att med ekonomisk ersättning utbilda mig till barnskötare. Jag fick en chans och jag tog den. Nu vill jag ge dagens unga samma möjligheter.

Efter ytterligare 11 år i yrket fick jag även möjligheten att gå en betald högskoleutbildning. Det var brist på förskollärare, så barnskötare med lång anställningstid fick ansöka om att gå en sådan utbildning. Jag hade turen att antas. Det tjänade både jag och samhället på. Jag fick en bättre lön och en bättre pension. Samhället fick högre kvalitet i välfärden och större skatteintäkter.

Vi har gjort det här förut och vi kan göra det igen. Det finns pengar i samhället. Skillnaden är att det då fanns skatteintäkter nog för att finansiera satsningar på att sänka arbetslösheten och lyfta välfärden. Under de senaste 8 år borgarna hade makten sänktes skatterna med 140 miljarder. Vad vi behöver göra nu är därför att höja skatterna för de riktigt rika så att vi har råd att investera i människor och lyfta välfärden. Förskolor, skolor, vårdcentraler och äldreboenden som fungerar och där de som jobbar har bra arbetsvillkor skulle vara bra för oss alla, även för Jan Björklund.

 

Ulla Andersson

Ekonomiskpolitisk talesperson Vänsterpartiet

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!