Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Sänkt hastighet är ännu ett slag mot landsbygden

Hastigheten sänks till 80 km/h på många vägar.
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT
Fredrik Rönning (S), kommunstyrelsens ordförande i Smedjebackens kommun.
Annette Riesbeck (C), kommunstyrelsens ordförande i Rättviks kommun.
Fredrik Jarl (C), kommunstyrelsens ordförande i Gagnef kommun.
Foto: Anita Carlsson

Det är svårt att dra någon annan slutsats än att restid för folk på landsbygden är utan värde för Trafikverket.

Det är en totalt tondöv myndighet, skriver kommunstyrelseordförande för 15 kommuner.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Nyligen beslutade Trafikverket om sänkt hastighet från 90 km/h till 80 km/h på flera av Dalarnas vägar, och fler sänkningar planeras framöver. Från Dalarnas kommuner har vi flera gånger framfört vårt missnöje över förändringarna, men tyvärr är Trafikverket totalt tondövt. Trots påtaglig brist av konsekvensanalyser driver Trafikverket igenom en förändring som riskerar medföra stor negativ påverkan på utvecklingen i Dalarna. 

Vi kan konstatera att myndigheten inte vill medverka till dialog med andra offentliga aktörer. Inför beslutet har Trafikverket skickat ut förslagen på remiss till berörda kommuner, men Trafikverket är inte intresserat av våra synpunkter. I samtal har myndigheten markerat att den kommer genomföra förändringarna, oavsett vad remissinstanserna föreslår.

Det finns andra sätt att öka trafiksäkerheten

Vi tycker alla att det är oerhört viktigt med trafiksäkerhet. Vi hade gärna sett att vi tillsammans vidtagit aktiva åtgärder för att minska olyckorna i trafiken. Dalarna prioriterar också sådana åtgärder i vår egen regionala infrastrukturplanering. Det handlar exempelvis om mitträckesseparering, säkra stråk för oskyddade trafikanter och säkrare vägkorsningar. Sådana insatser är bra både för trafiksäkerheten och för utvecklingen av vårt land. Här borde vi kunnat hitta en gemensam utgångspunkt tillsammans med Trafikverket. 

Trafikverket motiverar hastighetssänkningarna med att det är billigt – men räknar inte med de extra kostnader som uppstår, skriver debattörerna.
Foto: LASSE SANDSTRÖM

Vad kostar arbetstidsbortfallet?

I stället föreslår Trafikverket alltså hastighetssänkningar, och motiverar det med att det är en billig åtgärd. Den bedömningen bygger dock bara på Trafikverkets direkta kostnader, som skyltbyten. Däremot räknar man inte de ökade kostnader det innebär för samhället när människor ska sitta fler minuter, timmar och dygn i sina bilar. En beräkning av kostnaden för arbetstidsbortfall hade kanske inte gett slutsatsen att sänkt hastighet är billig. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att restid för folk på landsbygden är utan värde för Trafikverket.

Konsekvensen av Trafikverkets hastighetssänkning kan alltså bli minskad trafiksäkerhet.

Regionala orättvisor

Det finns också en regional orättvisa. I vissa delar av landet prioriteras bra insatser, som förbättringar av vägnät, och här får vi nöja oss med ”billiga” insatser. Men förändringen är inte billig! Vi vet att längre pendlingstid gör att människor väljer bort att pendla långa sträckor, vilket krymper vår arbetsmarknad och försvårar kompetensförsörjningen. Vi är också ett län som är beroende av transporter, där såväl besöksnäringen som exportindustrin behöver snabb och säker infrastruktur. Dalarna bidrar till Sveriges välstånd, med de samhällsekonomiska konsekvenserna av hastighetsförändringarna bortser Trafikverket ifrån. 

Vi är också bekymrade över att Trafikverket inte har utrett vilken effekt som hastighetssänkningarna kommer att få på det övriga vägnätet. Det finns en betydande risk för att trafik flyttas från de hastighetssänkta vägarna till andra vägar, vilket riskerar att innebära öka och tyngre trafik på ett vägnät som alls inte är dimensionerad för detta. Konsekvensen av Trafikverkets hastighetssänkning kan alltså bli minskad trafiksäkerhet. 

Vi bjuder in till en bättre dialog

Januaripartierna i Sveriges riksdag har tydligt prioriterat ökade infrastrukturinvesteringar. Trafikverket måste, med de satsningarna som grund, prioritera aktiva åtgärder före passiva. Vi bidrar gärna till en bättre dialog med Trafikverket om satsningar på Dalarnas vägnät – satsningar som leder till både förbättrad trafiksäkerhet och ökad tillgänglighet.


Av Lars Isacsson (S), Kommunstyrelsens ordförande Avesta kommun 

Jan Bohman (S), Kommunstyrelsens ordförande Borlänge kommun

Joakim Storck (C), Kommunstyrelsens ordförande Falu kommun 

Fredrik Jarl (C), Kommunstyrelsens ordförande Gagnef kommun 

Stefan Norberg (S), Kommunstyrelsens ordförande Hedemora kommun

Ulrika Liljeberg (C), Kommunstyrelsens ordförande Leksands kommun

Leif Pettersson (S), Kommunstyrelsens ordförande Ludvika Kommun

Hans Unander (S), Kommunstyrelsens ordförande Malung-Sälens kommun

Anna Hed (C), Kommunstyrelsens ordförande Mora kommun

Mikael Thalin (C), Kommunstyrelsens ordförande Orsa kommun 

Annette Riesbeck (C), Kommunstyrelsens ordförande Rättviks kommun

Fredrik Rönning (S), Kommunstyrelsens ordförande Smedjebackens kommun

Mats Nilsson (S), Kommunstyrelsens ordförande Säters kommun

Stina Munters (C), Kommunstyrelsens ordförande Vansbro kommun 

Kjell Tenn (C), Kommunstyrelsens ordförande Älvdalens kommun

0