Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sänk skatterna och rädda välfärden

Ann Heberlein. Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT / TT NYHETSBYRÅN
Leif Östling. Foto: MAGNUS JÖNSSON

Att de rika stannar i Sverige och fortsätter bidra till välfärden är nödvändigt om välfärden ska hålla.

Ann Heberlein försvarar Svenskt Näringslivs Leif Östlings kontroversiella uttalande om "vad fan får jag" för skatten.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | SKATTER. "Uppdrag Gransknings" så kallade avslöjande att svenska näringslivstoppar ägnar sig åt laglig skatteplanering har väckt upprörda känslor av den mer indignerade och moralistiska arten i vänsterkretsar. Leif Östling, som enligt uppgifter till Dagens industri betalt i runda slängar 180 miljoner i skatt i Sverige och Tyskland sedan 2010 beskylls för att vara ”skattesmitare”. 

När Östling, oförberedd, konfronteras av "Uppdrag Gransknings" reporter med uppgifter om att han placerat pengar i skatteparadiset Malta reagerar han med ett helt rimligt och adekvat resonemang: ”Det finns ju alltid en egoism i det hela. Man frågar sig också, betalar man in 20-30 miljoner om året, vad fan får jag då för pengarna?”. Den frågan bör varje skattebetalare ställa sig, inte minst egna företagare som betalar in stora summor till staten. Vad får jag för mina pengar? 

 

LÄS MER - Ann Heberlein: Förklaringen till våldtäktskrisen är enkel

Människans drivkraft

Precis som Östling tror jag att en av människans främsta drivkrafter är att skapa en god tillvaro för sig själv. Dock tror jag inte på egoism som en hållbar attityd. Ett visst mått av egoism är säkert nödvändigt om man tänker i termer av självbevarelsedrift, men risken med ett ensidigt egoistiskt beteende är uppenbar: ett samhälle där var och en uteslutande intresserar sig för den egna välgången fungerar inte. 

Människor behöver samarbeta för att lyckas. Egoism leder i slutändan till undergång – liksom altruism. Ett kravlöst givande och osjälvisk kärlek är en lika orimlig och illa fungerande hållning som egoism. Det är inte möjligt att bygga ett fungerande samhälle på varken egoism eller altruism. Ett fungerande samhälle kräver nämligen samarbete. 

 

Ansträngning ska belönas

Därför är reciprocitet, alltså ett ömsesidigt givande och tagande mellan obesläktade individer till bådas nytta, en rimligare och mer hållbar attityd. Intimt förknippat med reciprocitet är förtjänstteorin, idén att människor bör behandlas efter förtjänst. Den som anstränger sig ska belönas. Detta måste, menar jag, också avspeglas i vårt skattesystem. Att människor belönas efter förtjänst följer logiskt ur principerna om rättvisa och jämlikhet. Det är rättvist att belönas när man anstränger sig – och den som bär en tyngre börda, det vill säga arbetar mer, bör av jämlikhetsskäl belönas. Hårt arbete, utbildning, ansträngning och innovationer måste premieras.

 

John Rawls och samhällskontraktet

Samhällskontraktet måste, som John Rawls skriver i "A theory of justice", medge utrymme för förtjänstprincipen. Samhällskontraktet är namnet på det fiktiva kontrakt som existerar mellan stat och medborgare och reglerar relationens rättigheter och skyldigheter. Individen garanteras bland annat trygghet och vård och förbinder sig att bidra genom att, bland annat, betala skatt. I en situation där polis inte lyckas fullfölja sitt uppdrag och där vårdköerna växer är det rimligt att ställa den fråga Östling ställer: ”Vad fan får jag?”. 

Viljan att bidra genom att betala skatt är beroende av upplevelsen att man får valuta för pengarna. De flesta människor inser värdet av en fungerande välfärdsstat eftersom det ger goda konsekvenser för alla i ett samhälle. Samhällen med små klyftor mellan människor är tryggare än samhällen med stora sociala och ekonomiska klyftor. Därför kan vi, med hänvisning till Rawls differentieringsprincip, argumentera för ett skattesystem som är gynnsamt också för de allra rikaste. Att de stannar i Sverige och fortsätter att bidra är nödvändigt för en fungerande välfärd. 

Sänk skatterna – rädda välfärden.

 

Av Ann Heberlein

Doktor i etik och riksdagskandidat (M)   

 

LÄS MER - Ann Heberlein: Den stora lögnen om tiggarna har spruckit