Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sänk de teoretiska kraven för skolans förlorare

Roland Andersson, nationalekonom och professor emeritus KTH.
Marcus Lindbom, fd rektor för Sankt Petris gymnasieskola, Malmö.

Hela 87 procent av eleverna på introduktionsprogrammen i Malmö blir utan gymnasieexamen.

Det får inte bli ytterligare en period med förlorade generationer av elever. Vi föreslår ett tvåårigt yrkesprogram som i hög grad består av praktik som lärlingar, skriver Roland Andersson och Marcus Lindbom.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Utbildningsminister Anna Ekström har gett ett kommunalråd i Malmö i uppdrag att föreslå åtgärder som ska leda till att fler ska klara gymnasieexamen. Bakgrunden till detta är att 28 procent av gymnasieeleverna i landet blir utan examen. Skillnaden mellan olika programtyper är stor. Av eleverna på introduktionsprogrammen i Malmö hade endast 13 procent uppnått godkänt, på yrkesprogrammen 67 procent och på de högskoleförberedande programmen 84 procent. 

En delförklaring till brottsutvecklingen

Hela 87 procent av eleverna på introduktionsprogrammen i Malmö blir således utan gymnasieexamen. Dessutom kommer endast 20 procent av dem som söker till det programmet in på det (Antagningsrapport, gymnasieskola, Malmö 2020). Vad händer med de som inte kommer in? Dessa faktauppgifter kan bidra till att förklara den höga ungdomsarbetslösheten, som är särskilt hög för utlandsfödda, och antagligen också den höga ungdomsbrottsligheten i Malmö.

Utbildningsministern framhåller att utredningen bör underlätta för dem som inte lyckats få gymnasieexamen att komplettera sina kunskaper via studier på KomVux eller på folkhögskolor. Det är bra. Men det räcker inte av skäl som vi ska utveckla här.

Problemet tydligt redan för 20 år sen

Den situation som presenterats ovan är inte ny. Den dokumenterades redan för tjugo år sedan i en statlig utredning ”Välfärd och skola” SOU 2000:39. Då stod det ”individuella programmet” för en hög andel elever som inte klarade gymnasieexamen. 

Vilka elever valde det individuella programmet? Enligt utredningen var det de som hade låga betyg i grundskolan, låg motivation för studier och kom från grupper i samhället med låg inkomst och låg social status. En stor andel av dem hade invandrarbakgrund. De elever som nu väljer introduktionsprogrammen från och med år 2011 kommer från samma grupper.

Situationen för de teoretiskt svaga eleverna är på intet sätt ny. Nu måste något göras, menar debattörerna.
Foto: Shutterstock

Pisamätningarna år 2012 visade att kunskapsnivån i den svenska skolan hade försämrats drastiskt. Vad var orsaken till detta? I boken ”Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas” (Enkvist m fl 2017) ger fyra forskare, bland dem hjärnforskaren Martin Ingvar, ett svar. 

Postmodernismens fel

Postmodernismens insteg i lärarutbildningar och i Skolverkets läroplaner är huvudorsaken till skolans kunskapsförfall med dess tes att eleverna själva ska ”utforska” sin omvärld. Konsekvensen blev att lärarnas auktoritet försvagades. Det blev stök i klasserna som underminerade kunskapsförmedlingen. Enligt författarna bör lärarna vara auktoriteter inom sina ämnesområden och ha en ledande roll i kunskapsförmedlingen. De som drabbas värst är de svagpresterande eleverna. Postmodernismen bör enligt författarna utmönstras ur såväl Skolverkets läroplaner som lärarhögskolor. 

Hjärnan inte nog utvecklad

Forskare inom barn- och psykiatrin vid Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet (SvD 4 maj) har presenterat viktig ny evidens om skolbarns kapacitet att lära sig. Omkring 15 procent av barnen i grundskolan har inte en tillräckligt utvecklad hjärnkapacitet för att klara de teoretiska krav som ställs på dem. Forskarna vill därför att de teoretiska kraven anpassas så att dessa barn inte ställs offside, så som nu är fallet. Skolan bör sänka de teoretiska kraven för dessa elever och satsa på praktiskt inriktade yrkesutbildningar som kan ge dem ett arbete.

Läkarsällskapets arbetsgrupp ”Kraftsamling för ungas psykiska ohälsa” (DN 19 maj) framhåller att de teoretiska kraven skapar skolstress, särskilt hos elever med svagare teoretisk begåvning, som bäddar för skolmisslyckanden och psykisk ohälsa.  

Tvångsinkludering 

Nyamko Sabuni (L) skriver på DN Debatt att 15 000 elever misslyckas varje år med att få tillräckliga kunskaper i grundskolan. Hon argumenterar för att barnen ska tränas i svenska språket på alla nivåer i skolan. Hon är kritisk till att ”inkluderingsnormer har pressat in elever med särskilda behov i vanliga klasser”. För dessa vill hon se särskilda undervisningsgrupper. Lärarna ska fokusera på kunskapsförmedling och hon kritiserar Skolverkets läroplan för att detaljstyra skolor med bestämmelser om hur undervisningen ska bedrivas. 

Åtgärder har vidtagits för att förbättra kunskaperna. Den senaste Pisamätningen visade på bättre resultat.  Men Riksrevisionen har funnit att en andel svagpresterande elever exkluderats från provet i en omfattning som inte är godtagbart. Därför är det osäkert om åtgärderna räcker till för att vi ska kunna veta om kvaliteten på kunskaperna har förbättrats. 

Vad vi med säkerhet vet är att åtgärderna inte räcker till för de svagpresterande eleverna. Det får inte bli ytterligare en period med förlorade generationer av elever.

Slutsatser 

Det är grundläggande att barnen ges en god träning i svenska språket på alla nivåer. Elever som saknar förutsättningar att få en gymnasieexamen bör få en yrkesutbildning med teoretiska krav begränsade till vad som behövs för det yrke som de utbildas till, så att de kan motiveras i sina studier och få ett arbete för att försörja sig.   Vi föreslår att tvååriga yrkesprogram med en yrkesexamen inrättas för dessa elever parallellt med de treåriga yrkesprogrammen. Utbildningen för elever på två års yrkesprogram bör i hög grad bestå i en praktik som lärlingar, förlagd till företag.

Utredaren bör få tilläggsdirektiv om att utforma sådana yrkesprogram som snarast bör introduceras i skolan.


Av Roland Andersson

Nationalekonom och professor emeritus, Kungliga tekniska högskolan

Marcus Lindbom

Fd rektor för Sankt Petris gymnasieskola, Malmö