S-MÄRKTA. "Sedan en följd av år lejs tidigare S-toppolitiker som konsulter av privata företag. Inget ont i att söka sig till näringslivet. Men de som hyrs in för att agera som S-debattörer inom S skapar demokratiska problem", skriver Daniel Suhonen. På bild Pär Nuder som efter politiken blivit styrelseproffs och rådgivare åt riskkapitalbolaget EQT, och Stefan Stern som jobbar som Senior Advisor åt Magnora. Foto: MIKAEL SJÖBERG och ERIKA BERGLUND
S-MÄRKTA. "Sedan en följd av år lejs tidigare S-toppolitiker som konsulter av privata företag. Inget ont i att söka sig till näringslivet. Men de som hyrs in för att agera som S-debattörer inom S skapar demokratiska problem", skriver Daniel Suhonen. På bild Pär Nuder som efter politiken blivit styrelseproffs och rådgivare åt riskkapitalbolaget EQT, och Stefan Stern som jobbar som Senior Advisor åt Magnora. Foto: MIKAEL SJÖBERG och ERIKA BERGLUND

Sälj inte vår (s)jäl till riskkapitalisterna

Publicerad
Uppdaterad

I dag sitter S-politiker långt inne i vårdbolag och friskolekoncerner och rörelsen har svårt att bestämma sig var man ska stå. S måste ta klar ställning mot vinst i välfärden. Det skriver Daniel Suhonen.

I dag hålls på initiativ av S i riksdagen en debatt om riskkapitalbolagens intrång i välfärdssektorn. För S är välfärden en slags smärtpunkt som väldigt många av rörelsens ödesfrågor hänger samman vid.
Att socialdemokrater har olika syn på hur välfärden ska utvecklas är inte konstigt. S skapade stora delar av den välfärdsstat som i dag är ett slagfält för olika experiment och intressen. Det var även inom S på 1980-talet, inte minst i SSU, som mycket av diskussionen om brukarinflytande och förnyelse av offentlig sektor startade. Den debatten var viktig när den initierades, men blev tyvärr kapad av borgerliga krafter som inte alls ville förnya utan privatisera och avlöva den offentliga sektorn.

För socialdemokratins stora välfärds­pionjärer och strateger som Gustav Möller, Ernst Wigforss och Per Edvin Sköld var det självklart att se den offentliga sektorn som den arena där socialiseringen skulle äga rum. Man kan säga att när socialdemokratin vann regeringsmakten och lade planerna på socialisering av näringslivet på hyllan var det välfärdsstaten som blev den nya arenan för socialiseringssträvanden. I den framväxande välfärden skulle produktionsmedlen drivas av ickevinst utifrån ett medborgarperspektiv. Sverige blev en slags 50-procents socialism med skattekvot på mellan 50-56 procent och en växande andel offentliganställda. (Låt oss lägga till att tiden fram till 1990 präglades av full sysselsättning, 90-procents ersättningsnivåer och frånvaro av vanvård på grund av resursbrist). Detta synsätt delade även Erlander och Olof Palme kallade tanken på privata daghem för "Kentucky Fried Children". I dag sitter S-politiker långt inne i vårdbolag och friskolekoncerner och rörelsen har svårt att bestämma sig var man ska stå rörande nästan allt som har med välfärden att göra.

Förmågan att sätta upp tydliga skiljelinjer är avgörande för S överlevnad. Gör välfärden till en stridsfråga. Men ett återvändande till positionen som garanten för en generell välfärdspolitik av högsta kvalitet kommer att kräva förnyelse och minst fem smärtsamma uppgörelser med de senaste tjugofem årens förda S-politik:
TYDLIGHET: S måste ta klar ställning mot vinst i välfärden med ett förslag om förbud mot vinstuttag i alla delar av välfärden som handlar om vård, skola, omsorg. I skattefinansierad verksamhet som riktas mot människor direkt får inte finnas incitament att dra ner på kvalitet eller service för att öka vinsten.
MAKTANALYS: S måste sluta låta som om man levde på 1980-talet. Det är inte små kooperativ eller ens aktiebolag som dominerar den privata välfärden utan stora koncerner som snart utgör privata välfärdsmonopol.
FRAMTIDEN: Den diskussion som bubblar under ytan är berättelsen om att vi inte kommer att ha råd med framtidens välfärd gemensamt. Detta paketeras av myndigheter och privata aktörer som en sanning när det i själva verket är ett ideologiskt vägval. Äldrevågen utmålas av dem som vill sänka skatter och privatisera finansieringen som ett hot. S måste rusta till strid med förslag om ett bättre pensionssystem och gemensamma lösningar av framtidens äldreomsorg.
BUDBÄRARNA: Sedan en följd av år lejs tidigare S-toppolitiker som konsulter av privata företag. Inget ont i att söka sig till näringslivet. Men de som hyrs in för att agera som S-debattörer inom S skapar demokratiska problem. I fjol avslöjades att Borg-kommissionen mellan Arena och Timbro var betald av Magnora som tjänar pengar på välfärdsmarknaden och i veckan meddelades att S-strategen Stefan Stern också rekryterats av Magnora. För bara ett par veckor sedan gav han privatiseringsvänliga råd till S-ledningen i egenskap av partimedlem. Vad man får göra med sin partibok?
VALFRIHETEN: Är det verkligen det vi vill ha? Det som i dag beskrivs som positivt laddad valfrihet är i själva verket en organiserad flykt från ett delvis sönderslaget välfärdssamhälle. Genom skolpengar och vårdval skapas bakdörrar för de som orkar och förmår välja något lite bättre. De flesta skulle vilja ha en bra skola för alla. Men när den solidariska lösningen inte längre erbjuds måste var och en se om sitt hus. Det är det vi ser nu. Frågan är om socialdemokratin ska se klart och våga axla sin historiska uppgift.


Daniel Suhonen är socialdemokratisk debattör och chefredaktör för den idépolitiska S-tidskriften Tiden.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag