Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Säg inte grattis till mig på internationella kvinnodagen

Ingrid Lindeborg.

Kära man; i stället för att gratulera mig på ”min” dag, gör någonting! Stå upp för din partner, syster, dotter och kompis, skriver Ingrid Lindeborg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Så här på internationella kvinnodagen brukar det dyka upp ett antal ”Grattis alla härliga kvinnor på ER dag!” på sociala medier. 

Jaha. Grattis till mig. Till vad förresten? Att jag när jag är ute på kvällen inte ”bara” behöver oroa mig för att bli misshandlad och rånad utan även för att bli våldtagen. Och om det skulle hända är det en mycket liten chans att jag får upprättelse i domstol. 

Grattis till att jag fortfarande vid 42 års ålder blir tafsad på i trängseln på pendeltåget?

Om jag inte är nykter, har heltäckande kläder och helst fula underkläder så att jag verkligen inte signalerar att jag egentligen kunde ha tänkt mig någonting förstås. Grattis till att jag fortfarande vid 42 års ålder blir tafsad på i trängseln på pendeltåget? Är det då jag ska bli smickrad och glad över att jag inte är för gammal?

 

LÄS MER: Papporna behöver inte ett fars dag-grattis

 

Jag kan inte räkna hur många gånger män har skrikit hora till mig genom åren. Tidigare i vintras stod jag i täckjacka och jeans (inte för att det borde spela någon roll vad jag hade på mig) och väntade på en vän i ett utomhuscentrum. Affärerna hade stängt och centrumet var folktomt. Ut från en restaurang några meter bort klev tre män ut. De fick syn på mig, två av dem skrek ”hora” och att jag skulle komma dit. När jag ignorerade dem blev de aggressiva och skrek ännu värre saker, mest vad jag hade fått för lite av och exakt hur de skulle råda bot på det. 

De var vita, runt 40-45 år och hade vad man brukar kalla för ett propert utseende. De var berusade och tyckte att de kunde ta sig rätten att behandla mig som de gjorde. Vilket de hade rätt i. De tog sig den rätten för att jag var ensam, mindre och för att jag var kvinna. Den tredje i sällskapet sade ingenting, utan stod och tittade ner i marken. Nu hände ingenting mer, de gick till slut i väg, med ett sista ”hora” slängt över axeln. Jag tänker ofta på mannen som lät sina vänner fortsätta, som inte sade någonting, trots att det märktes att han var obekväm med situationen. 

 

Jag känner inte en enda kvinna som inte någon gång har blivit utsatt för i vart fall sexuella trakasserier om ingenting värre. Japp, det var gott om sådana även innan vi tog in flyktingar, vi hade bara inte sociala medier, utan vi pratade med någon tjejkompis. Och så skämdes vi ibland. Och funderade på om vi hade gett fel signaler. Om det inte var vårt fel ändå. 

I stället för att gratulera mig på ”min” dag, gör någonting!

Så kära man; i stället för att gratulera mig på ”min” dag, gör någonting! Stå upp för din partner, syster, dotter och kompis. Markera. I sociala medier, i omklädningsrummen, på krogen, på bussarna. Lär dina söner, bröder och vänner. Låt inte dina polare skrika hora åt en ensam kvinna i ett centrum. Sedan kan du säga grattis, till mig och till alla andra kvinnor. 

PS: Åker du kommunalt i dag kan du dessutom ge oss en extrapresent. Fundera på hur du sitter. För hur bekvämt det än är för dig att sitta med benen brett isär, tvingar du kvinnan bredvid dig att förhålla sig till dig och själv ta mindre plats. Lite som i resten av livet faktiskt, när man tänker efter. 

 

Ingrid Lindeborg

Frivårdsinspektör

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!