Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så undergrävs en demokrati inifrån

Trump håller valmöte. ”Epitet, som för länge sedan fått eget liv och kommit att betyda någonting annat än de ursprungligen gjorde, användes för att avfärda politiker och väljargrupper”, skriver Sten Tolgfors.Foto: USA TODAY NETWORK / USA TODAY NETWORK/SIPA USA SIPA USA
Sten Tolgfors är tidigare moderat försvarsminister och handelsminister.Foto: Henrik Sundbom

Det är dags att avfärda internetkrigande och polarisering som politisk strategi. Då har Sverige chansen att undvika ett scenario liknande det i USA. 

Men viktigast av allt är skolan, demokratins första försvarslinje. Vi har inte råd att låta den förfalla, skriver tidigare försvarsministern Sten Tolgfors.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det amerikanska valet visar på djupgående motsättningar i samhället. Dessa handlar inte bara om olika syn på sakfrågor, utan om hur stora väljargrupper vare sig delar världsbild eller värderingar med varandra. Misstron mot den andra sidans vilja och intentioner var och är stor. Klyftorna är djupt grävda.

Valrörelsen flyttades från visioner för landets utveckling och diskussioner om sakfrågor till en kamp om att avvisa ”den-andre-kandidaten”. Epitet och benämningar, som för länge sedan fått eget liv och kommit att betyda någonting annat än de ursprungligen gjorde, användes för att avfärda politiker och väljargrupper. När ingen egentligen längre lyssnar på någon annan, så blir valdebatt mer en fråga om att kasta benämningar och epitet på varandra och få motståndare att tystna. 

Talar enbart till sina egna

Många politiker talar då enbart till sina egna. Ambitionen att försöka övertyga väljare från motståndarsidan är svag. Då polariseringen ökar delas väljarna upp. Så länge val avgörs i mitten hålls i stället polarisering tillbaka. De partier som vill nå majoritet måste överbrygga mitten och tala till mittenväljarna.

Med den typ av politiska konflikter som vi ser i USA blir val rena mobiliseringsval. En kandidat kan vinna med en minoritet av väljarna bakom sig – förutsatt att de finns i rätt delstat, verkligen mobiliseras och den andre kandidatens väljare demobiliseras med hårda angrepp och undergrävande kampanjer på sociala medier.

Hur ska absurditeterna bemötas?

Det blir svårt för seriösa politiker att navigera i en sådan miljö. Hur ska de försvara sig mot absurditeter? Ska dessa tigas ihjäl? Får avsändaren som den vill om uppenbara påhitt besvaras? Ska personangrepp mötas med samma mynt? Lyssnar någon på sakfrågor när tonläget är så uppdrivet? Tränger nyans och resonemang igenom högljuddhet? 

Vi ser en tid där många verkar veta mer om kändisar, spel och dokusåpor än om landets egna demokratiska system.

Så undergrävs en demokrati inifrån och så destabiliseras val i en västerländsk demokrati. Om politiska ledare använder personangrepp och desinformation är det inte underligt att samhällsklimatet påverkas.

Grogrunden fanns innan valet, i form av ett förändrat politiskt klimat och år av negativt kampanjande.

Väljarnas kunskap är för låg

En förutsättning för att begrepp ska kunna förvanskas, negativa epitet och personangrepp accepteras och världsbilder förenklas och förvridas är att alltför många väljare inte har egen kunskap om hur det egentligen förhåller sig.

Om få vet hur EU, Nato, FN, WTO eller Parisavtalet ser ut och fungerar så kan politiker påstå vad som helst om dem. Om alltför få kan sitt lands konstitution, så kan givna begränsningar av en ledares maktutövande beskrivas som snudd på statskuppsliknande ageranden. Om få känner till hur det egna landets demokrati fungerar och regleras, så kan valsystemet vändas emot väljarna. 

Donald Trump.Foto: EVAN VUCCI/TT

En av faktorerna bakom utvecklingen av det politiska klimatet i USA kan vara att för många saknar kunskap både om det egna landet och omvärlden, eller till och med förståelse för varför sådan kunskap är viktig.

Skolan får inte förfalla

Skolan är demokratins första försvarslinje. Ingen demokrati har för sin långsiktiga stabilitet och överlevnad råd att låta skolan förfalla. Varje medborgare i en demokrati måste känna till och förstå demokratins funktionssätt och ha den kunskap som krävs för att självständigt kunna göra sina val. Med mindre kan demokratin genom urholkning eller manipulation urholkas.

Vi ser en tid där många verkar veta mer om kändisar, spel och dokusåpor än om landets egna demokratiska system. Ingen bör veta mer om hur man röstar i ”American Idol” än hur man röstar och påverkar politiken i det verkliga livet.

Den som vill värna demokratin börjar med att stärka skolan.

Sverige har samma tendenser

Vi ser liknande tendenser till splittring, polarisering och ”krigare” på sociala medier i Sverige som i USA, men vi ligger ett antal år efter i utvecklingen. Därmed har vi chansen att undvika ett scenario liknande det i USA.  

I Sverige är det dags att avfärda internetkrigande och polarisering som politisk strategi. Det är dags att sätta idéer och reformer i centrum för partiers agerande och kunskap för samtliga medborgare i vårt land som fokus för skolan.

 

Av Sten Tolgfors

Tidigare moderat handelsminister och försvarsminister

Partner Rud Pedersen public affairs