Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så slösade staten bort våra miljarder och miljön

KOSTSAM KOLKAMPANJ. MP:s Maria Wetterstrand, Isabella Lövin, Gustav Fridolin och Åsa Romson kampanjar med brunkol under valrörelsen 2014. Foto: SARA STRANDLUND
Johan Gustafsson är slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening.

För en hundradel av pengarna som regeringen lägger på elcyklar, solel och så kallad klimatångestterapi hade Sverige kunnat låta brunkolet stanna kvar i marken och gjort skillnad på riktigt, skriver Slöseriombudsmannen Johan Gustafsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | KLIMAT & MILJÖ. I förra valrörelsen viftade Gustav Fridolin (MP) med en kolbit i var och varannan debatt och lovade att Vattenfalls tyska kolkraft skulle stängas för klimatets skull. Men i stället reade man ut kolkraften och den rödgröna regeringen brände miljarder på klimatåtgärder som inte har någon nytta för klimatet. Likheterna med Nuonaffären är slående och skattebetalarna kan ha förlorat mer än 30 miljarder på försäljningen. 

Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet bokfördes som en nedskrivning på 22 miljarder samma år som den såldes. De tjeckiska köparna betalade bara 100 miljoner för verksamheten, men skrev snart upp värdet på brunkolen till sex miljarder. Investeringen kan dock ha varit värd betydligt mer än så. Bara under de första 14 månaderna genererade brunkolet en vinst för den nya ägaren på över två miljarder, alltså över 20 gånger vad Vattenfall fick i försäljningen. Med en normal värdering borde brunkolen därmed vara värd över 10 miljarder och skattebetalarna kan ha förlorat mer än 30 miljarder på affären.

Verksamheten släppte ut lika mycket som hela Sverige 

Den tyska brunkolsverksamheten stod för ungefär 60 miljoner ton utsläpp per år, enligt Vattenfalls egna beräkningar. Det är mer än vad hela Sverige släpper ut varje år. För en hundradel av miljöbudgeten på drygt tio miljarder hade regeringen alltså kunnat låta kolet stanna i marken och därmed radera de svenska utsläppen av växthusgaser i ett slag. 

Det är ingen tvekan om att brunkolet såldes för billigt, men om man nu värderade det så lågt, hade man lika gärna kunnat behålla det och göra nytta för klimatet – på riktigt. 

Klimatångestterapi – är det en rimlig satsning?

Istället slumpade man bort brunkolen, och regeringen satsade nästan fyra gånger så mycket på stöd till elcyklar som det hade kostat att låta kolen stanna i marken, tio gånger mer på subventioner till solceller och åtskilliga miljoner till på meningslösa projekt som klimatångestterapi eller kurser som lär skolpersonal lägga upp mindre mat på tallriken. Regeringen har valt att inte analysera vilken klimatnytta dessa åtgärder har och i bästa fall påverkar de kanske utsläppen på marginalen. Men det är ingen som riktigt vet. Konjunkturinstitutet har i sin granskning av regeringens politik gett sju av åtta klimatreformer underkänt för att de är ineffektiva.

Skattebetalarnas förening driver Slöseriombudsmannen, vars uppgift är att granska hur våra skattepengar används. Resultatet av våra granskningar är tyvärr nedslående. Inte bara för att pengar slösas bort på grund av felaktiga beslut, undermåliga analyser och slarv – utan också för att de som är ansvariga för besluten ägnar så lite tid åt att följa upp och granska vad som blivit fel. 

Nuonaffären slår alla bottenrekord

Det är inte första gången Vattenfall gör affärer som inte är affärsmässiga. Nuonaffären, som drevs igenom under den borgerliga regeringen, har kallats Sveriges sämsta affär någonsin och vann storslam i Slöseriombudsmannens tävling årets värsta slöseri för några år sedan. Den gången landade notan för skattebetalarna på 53 miljarder. Den här gången ser smällen för skattebetalarna ut att landa norr om 30 miljarder. Det kanske helt enkelt är så att staten inte ska leka energibolag. 

Om vi bryr oss om klimatet måste vi se till att vi får så stora utsläppsminskningar som möjligt för de skattepengar som vi satsar. För en hundradel av pengarna som regeringen lägger på elcyklar, solel och klimatångestterapi hade Sverige kunnat sänka världens utsläpp med lika mycket som vi släpper ut varje år. Det är ingenting annat än slöseri med skattepengar att regeringen brände skattebetalarnas pengar på någonting annat.

 

Av Johan Gustafsson

Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!