Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så skyddar vi unga från muslimhatet

Om du själv ser, läser eller hör antimuslimska uttryck, avbryt och påtala redan där och då att det är rasistiskt, skriver Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.Foto: Magnus Ragnvid
Kashif Virk är imam, Islams Ahmadiyya församling.
Lisa Bjurwald är journalist, författare och opinionschef på Teskedsorden.

Det är inte bara obskyra hatpublikationer på nätet som bidragit till svartmålningen av muslimer. 

Vuxenvärlden måste höja sin medvetenhet om de antimuslimska strömningar som florerar även i respekterade delar av samhället, skriver Lovisa Fhager Havdelin, imamen Kashif Virk och Lisa Bjurwald på Internationella dagen mot rasism.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | ISLAMOFOBI. Fredagens terrorattacker mot moskéer i Nya Zeeland resulterade i 50 dödsoffer, däribland en treårig pojke som förgäves försökte fly för sitt liv. Gärningsmannen och hans motiv är skrämmande bekanta: En vit, radikaliserad högerextremist som svalt den allt mer öppet militanta propagandan om ett muslimskt maktövertagande av Väst.

Vi har sett det i centrala Oslo och på Utöya när 77 oskyldiga människor – främst ungdomar – mördades i 22 juli-dåden. Vi har sett det i vårt eget Trollhättan och i inte mindre än två svenska ”Lasermäns” motivation. Ändå vilar majoritetssamhällets fokus som så många gånger tidigare på hotet från IS-krigare och andra islamistiska terrorister. Händelser likt de på Nya Zeeland blir endast tillfälliga avbrott i en pågående samhällsdiskurs, en spricka i den svart-vita hotbild där Muslimen alltid är den stora faran.

Motpolerna göder varandra

De två typerna av extremism göder varandra och resulterar i blodbad efter blodbad där civila får sätta livet till. En ”martyrattack” till IS ära på Drottninggatan 2017 får två år senare en högerextrem hämndattack på andra sidan jordklotet till svar. Den antimuslimska propaganda som sprids på nätet får också konsekvenser i vardagen för många muslimer. Islamofoba hatbrott har ökat markant de senaste åren. Mörkertalet är betydande; så många som 90-95 procent av drabbade väljer att inte anmäla, enligt Stockholmspolisens Demokrati- och hatbrottsgrupp.

Är förövaren vit blir tonen ursäktande

Det är dock inte bara obskyra hatpublikationer på nätet som bidragit till svartmålningen. Etablerade tidningar, magasin och tv-kanaler har i många år varit skyldiga till särbehandling av muslimer. Se bara på rapporteringen om extremistiska gärningsmän; är förövaren vit blir tonen ursäktande och yrvaken (”han hade en svår uppväxt… och verkade som en helt normal ung man”), i stark kontrast mot den avhumaniserade rapporteringen om icke-vita extremister (”hjärtlösa monster… programmerade att döda”).

Förutsätt inte att hög skolnärvaro, stabil hemmiljö och liknande faktorer utgör ett automatiskt skydd mot extrema idéer.

Medierna tenderar också att glömma attacker utförda av den första typen av gärningsman nästan så fort de har skett. Dåden sätts inte i ett större sammanhang och samma förvånade rapportering tar vid så fort det sker nästa gång. Vad värre är, rasistiska tyckare och politiker återfår i princip omgående sitt medieutrymme. Som Guardian-kolumnisten Owen Jones kritiskt påpekade på sociala medier i måndags: ”Bara tre dagar har gått sedan en högerextrem terrorist mördade dussintals muslimer, och Sky News ger en plattform till [den ledande amerikanske islamofoben] Steve Bannon”.

Viktiga punkter till dig som är vuxen

Lärarkåren, medier, föräldrar/vårdnadshavare och den övriga vuxenvärlden måste nu:

• Höja sin medvetenhet om de antimuslimska strömningar som florerar även i respekterade delar av samhället, inte bara i dess utkanter.

• Vara vaksamma på den i dag mycket utbredda antimuslimska propaganda som sprids på populära sajter som Facebook och YouTube av såväl öppet högerextrema grupper och individer som aktörer med dold agenda.

• Rapportera om islam med fokus på hur det är att leva som muslim och praktisera sin tro i Sverige; vilka fördomar möts man av, vad upplever man som positivt? Ett snävt fokus på religionens ytterligheter skapar negativa fördomar som får konsekvenser i muslimers vardag.

• Inte förutsätta att hög skolnärvaro, stabil hemmiljö och liknande faktorer utgör ett automatiskt skydd mot extrema idéer; tvärtom står unga män från medelklassen ut som rekryter för radikalisering.

• Förebygga fördomar genom att ta upp intolerant tankegods i klassrummen, på fritidsgårdar, hemma vid köksbordet (och varför inte på nyhetsredaktionerna) innan det får fäste.

• Höja blicken! Om du själv ser, läser eller hör antimuslimska uttryck, avbryt och påtala redan där och då att det är rasistiskt. Var ett stöd för den medmänniska som utsätts och bidra inte till att urholka demokratin.

 

Av Lovisa Fhager Havdelin

Generalsekreterare Teskedsorden – en ideell organisation för mångfald, mot intolerans med särskilt fokus på barn & unga

Kashif Virk

Imam Islams Ahmadiyya församling

Fil. kand. Religionshistoria

Lisa Bjurwald

Opinionschef Teskedsorden, journalist, föreläsare, författare till flera böcker om högerextremism