Frodeparken i Uppsala. Foto: White Arkitekter
Frodeparken i Uppsala. Foto: White Arkitekter

Så skapar vi vackra och gröna städer

Publicerad

Slösa inte tid på nya utredningar - här är nio steg för att bygga vackra, täta och hållbara städer, skriver Monica von Schmalensee.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Regeringen driver på för fler bostäder i Sverige, senast med bland annat ett förslag till enklare planprocess och en ny utredning för att "se över och analysera bostadssitutionen i Stockholm, Göteborg och Malmö och föreslå hur den ska förbättras". Det bekräftar - men är inte svaret - på vad som bör bli en av valrörelsens stora frågor. Hur ska Sverige snabbt kunna skapa fler bostäder utan att kompromissa med kvalitet och hållbarhet?

 

I denna utmaning har jag och mina kollegor en nyckelposition. Som arkitekt värnar jag stadsplaneringens och arkitekturens roll för att skapa goda städer som räcker längre än vår generation och som rymmer ett långsiktigt ansvarstagande.

 

Här är nio förslag på lösningar som skapar möjlighet att bygga vackra, täta och hållbara städer:

 

1. Ge oss ett modernt regelverk. Regeringen har presenterat nya regler för student- och ungdomsbostäder när det gäller utformning och buller. Men varför gäller inte förenklingarna alla nya bostäder? Vi vill bygga stad och behöver regler som underlättar för mindre lägenheter i våra städer. I dag utgörs det vanligaste hushållet i Sverige av en vuxen, därför behöver vi underlätta byggandet av mindre bostäder för alla, inte bara för ungdomar.

 

2. Inför bostadskrav vid markfördelning. Yteffektiva boenden som student- och ungdomsbostäder har svårt att konkurrera när kommunerna auktionerar ut mark till högstbjudande. Även om de boende kan betala lika mycket per kvadratmeter är de dyrare att producera. Om vi istället fördelar mark utifrån hur många bostäder som skapas, får vi fler bostäder och en stad som är ekonomiskt tillgänglig för fler.

 

3. Genomför försök med flexibla detaljplaner som inte innehåller begränsning av höjd eller antal våningsplan. I vissa länder begränsas byggnation i städer av hur solen faller in på angränsande tomter. Så länge som grannen inte skuggas är det fritt fram att bygga. Testa detta i Sverige och öppna för nya arkitektoniska lösningar där vi kan skapa fler bostäder.

 

4. Skrota parkeringsnormen. Bland ungdomar i åldern 18-24 år har bilinnehavet minskat med 70 procent de senaste tjugo åren. Krav på parkering för varje bostad känns otidsenligt. Jag anser att vi ska planera städerna för cyklar, bilpooler och kollektivtrafik, då kan resurserna användas för att bygga bostäder istället för parkeringar.

 

5. Låt lokalproducerad energi finansiera nya bostäder. Många hävdar att kostnaden för att producera bostäder är problemet, men i ett hållbart samhälle är driftkostnaden lika viktig. I Frodeparken i Uppsala är vi med och skapar Nordens största fasad med solceller. Lokalproducerad energi minskar de framtida kostnaderna och kan förbättra möjligheterna att bygga bostäder, men då krävs rättvisa villkor och tydliga spelregler. För att det ska vara intressant att producera energi lokalt krävs tydliga regler för kvittning av producerad el mot köpt el över en tidsperiod.

 

6. Förnya villaområdena. Den svenska villaförorten är föråldrad och småhustillverkarna går på knäna. Men villor och radhus erbjuder kvaliteter som många efterfrågar. En lösning kan vara mindre tomter. I Sverige är en det normala en tomt på cirka 700 kvadratmeter, i Japan är en villatomt cirka 70 kvadrat, ibland mindre. Genom att bygga smart i fler våningar ryms en villa på 100 kvadrat på en 100 kvadrat stor tomt. Det skapar förutsättningar för en ny typ av arkitektur, en tät stad med ett hållbart utnyttjande av mark.

 

7. I Sverige behöver städerna växa inåt. Ett sätt att drastiskt öka möjligheten att bygga fler bostäder är att ta bort begränsningen av antal hushåll per tomt i villaområden. Det skulle öppna för en organisk förändring av glesa bostadsområden till täta, stadsmässiga miljöer där fler får plats. Så kan vi till exempel få en motsvarighet till Australiens ”Granny Flat” för den äldre generationen.

 

8. Utbilda politiker i byggnadsnämnder i arkitektur. Det ger förutsättningar för ny och spännande arkitektur i våra städer.

 

9. Ge kommunerna en morot. Koppla det kommunala utjämningssystemet till hur mycket planlagd och byggbar mark kommunerna tar fram i förhållande till behovet. En sådan lösning tydliggör att det är kommunerna som har ansvaret för tillgången på platser att bebygga. Kommuner i storstadsregioner får mer pengar om de planerar mer mark för bostäder. De kommuner som har en bostadsmarknad i balans i övriga delar av landet påverkas inte.

 

Vi behöver tänka nytt för att öka bostadsbyggandet. Samtidigt får vi inte fatta kortsiktiga beslut, trots att situationen är akut. Vi betalar fortfarande dyrt för bristerna i sextio- och sjuttiotalens miljonprogram. Vi ska inte göra om samma misstag en gång till.

 

MONICA VON SCHMALENSEE,

är VD för White arkitekter och ordförande i Sweden Green Building Council

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag