Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så skapar vi ett friskare Sverige

Filippa Reinfeldt. Foto: Cornelia Nordström

Människor med fysiskt krävande jobb, där kommun, landsting eller stat är arbetsgivare, ska erbjudas fysisk träning på arbetstid, skriver Filippa Reinfeldt.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Efter åtta år som hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms län vet jag att storleken på resurserna till sjukvården är direkt kopplad till andelen människor som har ett jobb att gå till.

 

Resurserna till sjukvården i Sverige har, rensat från inflation, ökat med hela 22 miljarder kronor sedan Alliansen tillträdde. Men det kommer att behövas än mer resurser kommande år.

Därför presenterar jag som ny talesperson för Moderaterna i hälso- och sjukvårdsfrågor våra prioriteringar inför valet i september.

 

1. Fler i arbete ökar resurserna till sjukvården.

 

Det är bara genom ökad tillväxt, bättre företagsklimat och fler människor i jobb som vi kan öka resurserna till sjukvården. Experter och medarbetare i sjukvården är överens, det kommer att behövas mer resurser till sjukvården för att klara av att förbättra tillgängligheten, kvaliteten och jämlikheten, också för att möta den demografiska utvecklingen.

 

Varje satsning på jobben är en satsning på hälso- och sjukvården. Svartjobb ger inga skatteintäkter och genom införande av RUT gjorde Alliansen svarta jobb vita. Ett RUT-städföretag med sju anställda ger 170 000 kronor i skatt till sjukvården varje år. Det motsvarar tre knäoperationer varje år. När våra politiska motståndare säger nej till RUT-jobben så säger de också nej till dessa operationer. Så tätt hänger sjukvården och jobben ihop.

 

Jobb och resurser till sjukvården är så viktigt och tätt förknippat att alla sjukvårdspolitiker egentligen borde göra lika många besök i och lära av näringslivet som i sjukvården. I mina resor börjar jag nu med att också själv besöka fler företag som bidrar med resurser till sjukvården utöver alla mina besök i runt om i Sjukvårdssverige.

 

2. Öka jämlikheten i sjukvården med fler och bättre rättigheter och valmöjligheter.

 

Vi accepterar inte att patientens bostadsort ska avgöra kvaliteten på sjukvården. Sjukvården behöver bli ännu mer jämlik och det viktigaste instrumentet är att öka patienternas, inte landstingens, makt. Politiker ska inte bestämma vem som ska få vilken vård och var den vården ska ges. Klarar inte hemlandstinget vårdgarantin ska man få hjälp att snabbt få vård i annat län.

Vi vill fortsätta motverka hälsoklyftorna i Sverige genom att utveckla vårdvalet inom fler områden där köerna är för långa och kvaliteten är otillräcklig. Genom att ge människor större möjlighet att välja, och välja bort, ökar kvaliteten och tillgängligheten snabbt.

 

3. Uppmuntra fler barn att röra på sig mer.

 

Ohälsan har en hög prislapp, både för samhället och för den enskilde människans välmående. Vi vill börja med våra yngsta och tidigt uppmuntra till en timmes rörelse om dagen eftersom vi vet att de allra flesta barn som är överviktiga vid 6-7-årsåldern är fortsatt överviktiga i de sena tonåren. Samtidigt finns det också unga, många gånger unga tjejer, som tittar sig själv i spegeln och hatar det de ser. Vi vill vi att elever erbjuds tätare hälsosamtal upp till 18 års ålder för att tidigare fånga upp signaler hos unga som mår psykiskt dåligt. Det handlar om att alla barn oftare ska få frågan, hur mår du?

 

4. Ett hållbart arbetsliv för fler.

 

I spåren av ett tungt arbete följer ofta sjukskrivningar på grund av förslitningsskador. Därför vill vi att yrken med fysiskt krävande arbetsuppgifter och där kommun, landsting eller stat är arbetsgivare erbjuder fysisk träning på arbetstid i syfte att stärka kroppen att klara av den tunga arbetsbelastningen. Hela samhället, också politiken, behöver fokusera mer på det förebyggande hälsoarbetet för att fler människor ska vilja men också kunna mäkta med och orka arbeta längre.

Den stora konfliktlinjen i valet, förutom valfriheten i sjukvården, handlar om vem som trovärdigt kan finansiera sjukvården. Då handlar det om jobben. Att säga nej till RUT-jobb, ROT-jobb, lägre arbetsgivaravgifter till unga och andra jobbskapande åtgärder är att tydligt säga nej till mer skattemedel till operationer och sjuksköterskelöner.  

Jag kommer fram till valdagen påminna i alla verksamhetsbesök, samtal med väljare och debatter om att varje reform för fler jobb också är en satsning för mer resurser till sjukvården.

 

FILIPPA REINFELDT,

är ny talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor för Moderaterna

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!