Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så ska vi stoppa kriminella övervakare

Kriminalvården ser allvarligt på de uppgifter som framkommit och vidtar nu flera åtgärder, skriver debattörerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Martin Holmgren, generaldirektör Kriminalvården.
Lennart Palmgren, anstalt-, häktes- och frivårdsdirektör, Kriminalvården.

En person som ägnar sig åt kriminalitet ska inte vara biträdande övervakare. Kriminalvården ser allvarligt på de fall som har uppmärksammats i Expressen de senaste dagarna. 

Vi vidtar nu flera åtgärder för att skärpa kontrollen, skriver generaldirektör Martin Holmgren och anstalts-, häktes- och frivårdsdirektör Lennart Palmgren.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Den som är dömd för ett brott eller som nyligen har frigivits från fängelse saknar ofta positiva sociala kontakter. Forskningen visar samtidigt att ett så kallat prosocialt umgänge är viktigt för att bryta med kriminaliteten och förändra sitt liv. Frivårdens insatser består av strukturerade KBT-baserade samtal och behandlingsprogram, som ofta samordnas med insatser från bland annat psykiatri och beroendevård. Vi utövar också kontroll genom till exempel elektronisk övervakning och drogtester, samt vidtar åtgärder om klienten missköter sin verkställighet. 

Viktig länk till ett laglydigt liv

Som ett komplement engageras också ibland en så kallad biträdande övervakare. Den biträdande övervakaren är inte anställd av Kriminalvården, utan är en privatperson som valt att lägga sin tid och sitt engagemang på att hjälpa en medmänniska. De allra flesta gör ett mycket bra jobb och blir en viktig länk till ett laglydigt liv. Kriminalvården kontrollerar en tilltänkt biträdande övervakare mot misstanke- och brottsregistret, genomför en intervju samt tar referenser. 

Vi vill bemöta en fördom som vi tyvärr alltför ofta möter; nämligen att den som tidigare levt ett kriminellt liv inte förtjänar en ny chans.

Under senare år har kontrollen av biträdande övervakare skärpts, till exempel tilldelas klienter med kända kopplingar till våldsbejakande extremism eller organiserad brottslighet inte biträdande övervakare. Flera av de exempel som Acta Publica/Expressen lyfter fram ligger relativt långt tillbaka i tiden, men inte alla. 

Regler och rutiner skärps

Att en person har uppdrag som biträdande övervakare och samtidigt ägnar sig åt kriminalitet är helt oacceptabelt. Kriminalvården ser allvarligt på de uppgifter som framkommit och vidtar nu flera åtgärder:

Vi går igenom de ärenden som har uppmärksammats för att säkerställa att ingen olämplig individ fortsatt har uppdrag som biträdande övervakare. 

Vi inskärper befintliga regler och rutiner för att stärka kontrollen. 

Vi stärker rekryteringen och utbildningen av biträdande övervakare. Kriminalvården har ett sedan länge väl upparbetat samarbete med de civilsamhällesorganisationer som engagerar biträdande övervakare, till exempel Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare. Vi tar nu initiativ till en fördjupad dialog och samverkan för att engagera rätt personer för de här samhällsviktiga uppdragen. I utvecklingsarbetet ingår också stärkt utbildning av biträdande övervakare.

Man ska kunna sona sitt brott

Slutligen vill vi bemöta en fördom som vi tyvärr alltför ofta möter; nämligen att den som tidigare levt ett kriminellt liv inte förtjänar en ny chans. En person som återfaller i brott gång på gång ska givetvis mötas av hårda reaktioner från samhället. Men i en demokrati ska du också kunna sona ditt brott. Två tredjedelar av Kriminalvårdens klienter återfaller inte i brott efter avtjänat straff. 

En del lyckas mot alla odds att vända sina liv. De arbetar, lever familjeliv och många vill också engagera sig i samhället, till exempel som biträdande övervakare. En dom som ligger några år tillbaka i tiden utgör då inget hinder. Kriminella handlingar ska leda till lagföring och straff, och brottsoffer ska få upprättelse och stöd. Men om skuldbeläggningen fortsätter också lång tid efter avtjänat straff riskerar utanförskapet att bli livslångt. Steget tillbaka in i kriminalitet blir då kort.


Av Martin Holmgren

Generaldirektör Kriminalvården

Lennart Palmgren

Anstalt-, häktes- och frivårdsdirektör Kriminalvården