Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så ska svensk mat bli lättare att sälja i EU

EU behöver enas om gemensamma riktlinjer för livsmedelssektorn. Vitaminberikning av mjölk är ett exempel på hur reglerna spretar för mycket mellan olika medlemsländer, menar Sara Skyttedal. Foto: FREDRIK PERSSON/TT
Sara Skyttedal är toppkandidat för KD i valet till EU-parlamentet. Foto: OLLE SPORRONG

Kristdemokraterna lyfter i sitt valmanifest ut fyra konkreta områden inom livsmedelsregleringen där nya EU-regler behövs. 

Svensk matkultur och svenska livsmedelsföretag förtjänar bättre möjligheter att spridas i Europa, skriver toppkandidaten Sara Skyttedal. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | LIVSMEDEL. Vad händer med en vegetarisk rätt när den lämnar Sverige? Ja, ibland slutar den faktiskt att vara vegetarisk. Och vad händer med svensk miljövänlig mat när den reser utomlands? Jo, på vissa håll kan det vara förbjudet att kalla den ekologisk. Svenska livsmedelsproducenter drabbas när olika regelverk i EU-länderna sätter käppar i hjulet för försäljningen ute i Europa. Kristdemokraterna pekar i sitt valmanifest särskilt ut behovet av fler gemensamma europeiska regler vad gäller livsmedel.

Den absoluta majoriteten av livsmedelslagstiftningen är EU-reglerad. Syftet är precis som med övriga varor att underlätta utbytet inom Europa. Ett svensk företag ska kunna sälja sina produkter i Tyskland eller Polen med så lite krångel som möjligt. Och som konsument ska man kunna känna en trygghet i att det finns regler som gäller över hela Europa.

Men att EU arbetar efter dessa principer innebär inte att den inre marknaden för mat är färdigbyggd. Svenska livsmedelsproducenter möter fortfarande problem som en följd av en fragmenterad Europeisk marknad, där olika regelverk gäller i olika länder.

Här krävs nya EU-regler

Kristdemokraterna lyfter i sitt valmanifest inför EU-valet ut fyra konkreta områden inom livsmedelsregleringen där nya EU-regler behövs:

1. Definition av vegetariska produkter. I Sverige får man som regel inte märka varor som innehåller mejeriprodukter eller ägg som vegetariska (även om det finns en del undantag). I andra länder gäller andra regler. Efterfrågan för specifikt vegetariska produkter ökar och självklart ska även vegetarianer och de företag som erbjuder vegetariska produkter få ta del av den inre marknadens fördelar. Vi behöver enas om gemensamma Europeiska definitioner. 

2. Förpackningsregler. Även om gemensam lagstiftning finns så har ändå olika EU-länder olika regler för hur livsmedel ska och får förpackas. Det gör att det blir svårare för svenska livsmedelsföretag, särskilt mindre företag, att ta sig in på nya marknader. Fler gemensamma regler på området behövs därför. 

Gemensamma standarder misstas ofta för onödig detaljreglering. Tvärtom är gemensamma regler för livsmedel ett område där EU har ett stort mervärde.

3. Regler kring allergener. Det finns särskilda EU-regler för innehållsförteckningar, vilket så klart är extra viktigt för allergiker. Däremot finns inga gemensamma regler för märkning av produkter som kan ha spår av vanliga allergener (som exempelvis nötter). I Sverige är märkningen ”kan innehålla spår av” frivillig. I andra länder är de väldigt restriktiva med att tillåta sådan märkning, i rädsla för att det blir ett sätt att komma runt kraven på hygien och ordentlig innehållsförteckning. De olika reglerna försvårar för företag och skapar en osäkerhet hos allergiker, varför gemensamma regler på området behövs.

4. Berikning av livsmedel. I Sverige är det som regel obligatoriskt att ”berika” mejeriprodukter med d-vitamin. I vissa EU-länder är det uttryckligen förbjudet med berikade mejeriprodukter om de samtidigt ska klassas som ekologiska. Här behöver EU enas om en gemensam linje. Svenska mejeriföretag ska kunna verka i hela Europa utan att behöva göra om sina produkter.

EU-reglering får oförtjänt kritik

Ofta blir EU-reglering av mat och livsmedel slagträn i debatten. Påståenden om EU-reglering av bananer eller gurkor har nog de flesta stött på. Eller rena myter som EU-förbud av lakritspipor. Kristdemokraterna har inget emot att kritisera EU när det är befogat – vi tycker inte frågan om pappamånader ska avgöras i Bryssel och vi vill inte ge unionen beskattningsrätt. Men allt för ofta upptas den svenska debatten av EU-kritik där gemensamma standarder misstas för onödig detaljreglering. Tvärtom är gemensamma regler för livsmedel ett område där EU har ett stort mervärde.

Svensk matkultur och svenska livsmedelsföretag förtjänar bättre möjligheter att spridas i Europa. Därför vill Kristdemokraterna ta den inre marknaden vad gäller livsmedel till nästa steg.

 

Av Sara Skyttedal

KD:s toppkandidat i EU-valet

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!