Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så kan vi bekämpa jihad-terroristerna

Radikaliserad. Bilal, 18, rymde från sin familj i Södertälje för att göra jihad i Syrien - och dog efter en tid i landet. Tidigare i år gjorde SVT:s Uppdrag granskning ett program om honom och hans familjs jakt på förklaringar. Foto: SVT

Här är fem åtgärder som krävs för att hindra att Sverige blir en terrorbas, skriver Caroline Szyber och Lars Adaktusson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

"Vi är Mujahedeen Fi Ash Sham och vi vittnar att Jihad är obligatoriskt för var och en som tror på Allah, hans profet och domedagen. Jihad är obligatoriskt i Syrien och över hela världen." Denna första jihadpropaganda från Syrien på svenska illustrerar på ett kraftfullt sätt den enligt säkerhetspolisen största och farligaste extrema grupperingen i Sverige: våldsbejakande islamister.

Sverige är inte någon skyddad vik mot terrorism, tvärtom så är vårt land en uttalad måltavla för dessa grupper.

Caroline Szyber. Foto: Foto: Olle Sporrong Just nu pågår förundersökningen mot självmordsbombaren på Drottninggatan i Stockholm. Klart är att han inte agerade ensam och det kunde ha blivit betydligt värre. Bomben var mycket sofistikerad och kraftfull. Det var ren tur att tekniken fallerade. Abdulwahabs kontakter globalt visar att han tillhörde ett större nätverk av terrorister som alla sanktionerar Sverige som ett legitimt mål för terrorattacker.

De senaste åren har vi sett en ökning av svenska medborgare som reser till exempelvis Syrien och Somalia för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar. Enligt Säpo kunde det i slutet av 2013 bekräftas att minst 75 svenska medborgare rest till Syrien på jihadistiska uppdrag i egenskap av så kallade utländska stridande. I verkligheten kan antalet röra sig om det dubbla och det finns inga tecken på att resandet avtar. Dessa personer riskerar att återvända till Sverige välutbildade inom jihadism och terror, radikaliserade och traumatiserade som potentiella tickande bomber.

Det är inte bara i Sverige vi har en debatt om svenskar som åker och strider i exempelvis Syrien eller Somalia som våldsbejakande islamister. Det togs även upp på EU-toppmöte förra veckan.

Frågeställningen har också aktualiserats efter att den misstänkte för dödskjutningarna utanför judiska museet i Belgien för två veckor sedan var nyss hemkommen från Syrien.

Lars Adaktusson. Foto: Foto: Robin Aron Rekryteringen av jihadister pågår i många europeiska länder där stora grupper lever i utanförskap och i områden där extremism florerar.

Det är för de flesta enkelt att nicka instämmande när Säpo påtalar Sveriges folkrättsliga ansvar för att inte bli en bas för terrorism. Mer handfasta lösningar måste diskuteras:

1. Bryt utanförskapet i förorterna.

2. Offentlig samordning: Problem får inte hamna mellan stolarna, i dag brister kommunikation och samverkan mellan olika politiska nivåer. Vi behöver ett inrikesdepartement för dessa frågor.

3. Lagstiftning: Det är rimligt att den som väljer att resa för att strida med al-Qaida-inspirerade grupper får betala ett högt pris. Här finns flera exempel från länder andra i Europa. I vissa fall dras socialbidraget in (Belgien, Nederländerna), i andra fall pass (Tyskland). Lagstiftningen kan även anpassas för att ge Säpo ett större mandat än det strikt brottsbekämpande. Här tjänar dansk lagstiftning som förebild där säkerhetspolisen också givits ett bredare samhällsansvar.

4. Civilsamhället i förorterna: Marginaliserade ungdomar med bakgrund från Mellanöstern och Afrikas horn riskerar att hörsamma budskapen att det är en plikt att bistå och delta vid slaget vid al Sham/Levanten öster om Damaskus. Det är viktigt att fler goda krafter står upp för tolerans och mot extremismen. Här kan exempelvis föreningar och religiösa församlingar spela en viktig roll.

5. Förbättra samordningen på EU-nivå. I grunden handlar det om att förhindra brott mot mänskligheten utomlands och skydda vår egen demokrati mot våldsbejakande extremism.

 

Lars Adaktusson,

europaparlamentariker för KD

 

Caroline Szyber,

KD:s rättspolitiska talesperson.