Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så kan Sverige få fungerande polis

BANKRÅN I MALMÖ. Brottsoffer ska inte behöva vänta på att gärningsmannen får sitt straff, skriver Beatrice Ask och Krister Hammarbergh.. Foto: ULF RYD
Foto: Granlund Pictures

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Polisens effektivitet är en fråga som ständigt är aktuell i debatten. Det finns all anledning att ställa krav på en effektiv och tillgänglig polis som förebygger och klarar upp fler brott. På senare år har alliansregeringen tillfört 7,5 miljarder kronor till rättsväsendet. Det är, med alla mått mätt, en exempellös investering i vår gemensamma trygghet och säkerhet. Vi har nu mer än 20 000 poliser i landet och förväntningarna på att tillskottet av fler poliser ska ge resultat är höga.

Samtidigt visar ny statistik från rikspolisstyrelsens att rättsväsendet bara klarade upp 16 procent av de anmälda brotten under förra året. Högst uppklarningsprocent har narkotikabrott och trafikbrott 65 procent, respektive 58 procent medan bara 2,5 procent av alla stölder och inbrott klarades upp.

För regeringen står det helt klart. Brottsuppklarningen måste öka. En viktig nyckel är en mer effektiv polisorganisation.

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning som inom kort ska lämna förslag till en ny polisorganisation. Kommittén har analyserat i vilken utsträckning polisens organisation är ett hinder för de krav regeringen ställer på högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet. Med utgångspunkt av slutsatserna kommer kommittén lämna förslag till en helt eller delvis ny organisation.

Men att förändra polisens organisation räcker inte. Ska svensk polis bli mer ­effektiv måste handläggnings­tiderna kortas. Den som har blivit utsatt för ett brott ska inte behöva vänta på att gärningsmannen lagförs. ­Regeringen har på senare år tagit flera initiativ för att korta handläggningstiderna i rättskedjan.

För det första måste polisen få möjlighet att självständigt leda vissa förundersökningar. Från den 1 januari i år har polismyndigheterna befogenhet att fatta beslut om förundersökningsbegränsning inom ramen för sitt eget förundersökningsledarskap. Förändringen möjliggör en effektivare handläggning med färre överlämnanden mellan polis och åklagare. I praktiken innebär detta att polisen nu kan leda förundersökningar i flera typer av ungdomsärenden, vilket i sin tur kortar handläggningstiderna.

För det andra måste Polisens IT-system förbättras. Regeringen har tagit initiativ till att samordna arbetet med att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning. En väl fungerande informationsförsörjning hos rättsväsendets myndigheter kommer att öka både effektiviteten och kvaliteten i rätts­kedjan.

I dag kan samma uppgifter registreras ett antal gånger när ärendet passerar genom rättskedjan.

Under våren 2011 införde polisen också ett nytt mobilt utredningsstöd. Det innebär att poliser i yttre tjänst kan utreda mer direkt på plats.

För det tredje måste samarbetet mellan polis, åklagare och domstolar fungera bättre. Därför gav regeringen i maj 2009 riks­polisstyrelsen, Åklagarmyndig­heten och domstolsverket i uppdrag att gemensamt öka effektiviteten och förbättra samverkan vid handläggning av mängdbrott. Uppdraget har bland annat lett till att RPS och åklagarmyndigheten inlett en mer strukturerad samverkan på såväl central som lokal nivå. Myndig­heterna har också beslutat att ta fram nya föreskrifter för nationell sam­ordning av mängdbrottsutredningar.

I slutändan handlar det om att svensk polis ska bidra till ett tryggare samhälle där fler brott förebyggs och klaras upp.


BEATRICE ASK, M

Justitieminister

KRISTER HAMMARBERGH, M

gruppledare i justitieutskottet