Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Med låg självförsörjning havererar solidariteten

Lastbilar så långt ögat når. Transporterna fastnar när Europas länder skärper gränskontrollerna i coronakrisen.Foto: ROBERT MICHAEL/TT
Pär Holmgren är EU-parlamentariker för Miljöpartiet.Foto: ADRIAN LEOPOLDSON

Solidariteten mellan EU-länderna har havererat i krisen. Varför skicka förnödenheter till andra, när man är osäker på om de kommer att räcka till den egna befolkningen? 

Vi borde göra som Finland, skriver Miljöpartiets Pär Holmgren.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Coronapandemin har satt den europeiska solidariteten på prov. Frankrike vägrar leverera sjukvårdsmateriel som beställts av Sverige. Italiens rop på hjälp från övriga EU-länder verkade ingen höra. I hela Europa har människor hamstrat i mataffärerna av rädsla för att maten inte ska räcka till. När krisen kom till Europa fanns tyvärr mycket att önska när det gäller den europeiska solidariteten. 

Man kan förstås vara besviken, men det är tyvärr inte förvånande. Det är kanske för mycket begärt att länder ska skicka sina förnödenheter till andra, när man är osäker på om de kommer att räcka till den egna befolkningen. 

Coronakrisen ger oss alla anledning att fundera över våra länders motståndskraft i kristid. Att klimatförändringarna kommer att göra Europa mer sårbart för kriser i framtiden är en annan. Ett sätt att stärka våra samhällens motståndskraft är att öka graden av självförsörjning, både när det gäller mat och inom övriga samhällsbärande sektorer. 

Viktigast: Trygga livsmedlen

Just nu förstår allt fler nyttan av inhemska lager med sjukvårdsutrustning för att hantera pandemier. Men vi måste även vara förberedda för andra typer av kriser, som torka och andra naturkatastrofer. Det allra viktigaste inför nästa kris är antagligen att trygga vår livsmedelsförsörjning. 

Om fler gränser skulle stängas helt kommer den svenska och många andra länders livsmedelsförsörjning att prövas rejält.

Självförsörjning brukar beskrivas som ett sätt för länder att värna sin egen befolkning, om krisen slår till. En ofta bortglömd aspekt är att det även är ett viktigt sätt att värna andra länders säkerhet. Självförsörjning ökar solidariteten med andra. Den som står stadigt på egna ben och kan lita på den egna förmågan vågar också var solidarisk när krisen kommer. Den som däremot är dåligt förberedd blir det inte. 

Kanske kan den bristande solidariteten mellan EU-länderna i Coronakrisen delvis förklaras av att allt fler länder prioriterat bort självförsörjningen inom viktiga samhällssektorer. I en mer otrygg tid behöver vi se till att EU:s medlemsländer har tillräcklig beredskap inte bara för att klara sig själva – utan även för att hjälpa varandra. 

Finland är ett föredöme

Det finns flera samhällsbärande sektorer där vi bör se över att länder har tillräckliga resurser för att klara en kris, men det mest uppenbara är förstås livsmedelsförsörjningen. För trettio år sedan hade Sverige en självförsörjning av livsmedel på 75 procent. Den har i dag sjunkit till 50 procent. 

Om fler gränser skulle stängas helt till följd av Coronapandemin kommer den svenska och många andra länders livsmedelsförsörjning att prövas rejält. Men vi behöver bara åka till andra sidan Östersjön för att se att Finland har en självförsörjning på 80 procent. 

Sverige och andra EU-länder borde sikta på att ha en självförsörjningsgrad på liknande nivåer. Detta kan åstadkommas genom att exempelvis gynna lokalproducerad och hållbar mat vid offentlig upphandling. 

Hoppas corona får EU att tänka om

Jag hoppas att EU-kommissionen lär sig av coronakrisen och utformar strategier för att öka självförsörjningsgraden hos medlemsländerna. När EU-kommissionen presenterar sin nya livsmedelsstrategi ”Farm-to-Fork” bör ökad självförsörjning bli en central del. Det kan öka motståndskraften i EU och samtidigt bidra till andra positiva effekter som exempelvis minskade utsläpp från transportsektorn, en mer hållbar livsmedelsproduktion och även att öka antalet arbetstillfällen inom jordbruket. 

Om EU:s medlemsländer har en högre grad av självförsörjning kommer de inte bara att klara nästa kris bättre. De kommer också våga vara mer solidariska mot sina grannar. I kristider är det ännu viktigare att samarbetet fungerar så bra som möjligt.

 

Av Pär Holmgren (MP)

Europaparlamentariker