Så förlorar Sverige ännu en generation

Annie Lööf, Jan Björklund, Göran Hägglund och Fredrik Reinfeldt håller presskonferens efter partiledarnas möte i Lööfs föräldrahem.
Foto: Christian Örnberg

Med regeringens reformtakt återstår 78 år tills Sverige har en fungerande integration, skriver Li Jansson på Svenskt Näringsliv.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sedan 2006 har invandringen ökat och integrationen förbättrats, visar nya data. Men för att utomeuropeiskt födda ska komma i kapp på arbetsmarknaden krävs en ny, tydlig reformagenda. Annars tar det 78 år innan utomeuropeiskt föddas sysselsättning är i nivå med inrikes föddas.

Partiledarnas möte i Maramö markerar att det nu är det halvtid i alliansregeringens andra mandatperiod.

Tyvärr presenterade alliansen inga politiska nyheter, trots att det finns ett påtagligt reformbehov i Sverige.

En av de mest brännande samhällsutmaningarna är att lyckas med integrationen av utlandsfödda på arbetsmarknaden.

Mörka rubriker sätter ibland stämningen att integrationen inte skulle kunna lyckas med mindre än att antalet invandrare också blev färre. Men nya data visar att Sverige faktiskt lyckas allt bättre med integrationen samtidigt som invandringen ökat.

Vi vet sedan tidigare att utrikes födda som har ett arbete fått en starkare ställning genom att allt fler arbetade timmar samt att andelen heltidsarbetande har ökat mer än i resten av befolkningen. Nya data visar att förbättringarna även inneburit att fler har gått från utanförskap till arbete.

I en jämförelse över åren 2000 till 2005 med åren 2006 till 2011 kan vi se en tydlig skillnad på arbetsmarknaden. De första åren steg andelen utomeuropeiskt födda i befolkningen med 1,8 procentenheter och sysselsättningen var i genomsnitt oförändrat 50 procent dessa år.

Perioden därefter, fram till och med 2011, ökade andelen utomeuropeiskt födda med 2,9 procentenheter. Men den genomsnittliga sysselsättningen under samma period ökade också med två procentenheter bland inrikes födda, och med 2,18 procentenheter bland de utomeuropeiskt födda jämfört med genomsnittet året innan.

Trots finanskrisen var den genomsnittliga sysselsättningsnivån högre under 2006 till 2011 jämfört med åren 2000 till 2005. År 2011 har sysselsättningen bland utomeuropeiskt födda helt kommit ikapp rekordnivåerna från högkonjunkturen några år tidigare.

En drivande förklaring till varför integrationen förbättrats är att sysselsättningen ökat särskilt mycket bland de nyanlända. Medan sysselsättningen sjönk för de nyanlända åren 2000 till 2006 har den tvärtom ökat i genomsnitt åren därefter. År 2011 uppvisade den högsta sysselsättningen någonsin för nyanlända, med 26,3 procent i arbete bland dem som varit i Sverige kortare än två år.

Resultaten pekar på att det är möjligt att vara både ett öppet land och att människor kan få arbete. Men lärdomen från de positiva resultaten åren 2006 till 2011 är att inga framgångar kommer gratis.

För att höja sysselsättningsnivåerna och förbättra integrationen ens marginellt krävdes en påtaglig reformagenda med bland annat kraftiga skattesänkningar, rut-avdrag och ökade incitament till arbete i trygghetssystemen.

För även om integrationen förbättrats har vi knappast nått målet. Gapet mellan utomeuropeiskt födda och inrikesföddas sysselsättning är fortfarande 28 procentenheter.

Om vi fortsätter i samma takt som den senaste sexårsperioden kommer de utomeuropeiskt födda vara i kapp om 78 år.

Det krävs därför ett högre reformtempo för att ytterligare förbättra integrationen. Ett bättre lokalt företagsklimat har potential att skapa upp till 275 000 nya jobb, varav 120 000 enklare jobb med lägre förkunskapskrav.

På nationell nivå måste Fredrik Reinfeldt och de andra partiledarna börja överväga åtgärder som sänker trösklarna för utrikesfödda, till exempel minska anställningskostnaderna, mjuka upp arbetsrätten och skapa en fungerande yrkesutbildning. Arbetsmarknadens parter har därtill ett särskilt ansvar för att säkra fler instegsjobb.

Li Jansson

Nationalekonom på Svenskt Näringsliv