Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så får vår kommun ner bidragen – år efter år

I Borås råder arbetslinjen, skriver Dag Forsström. Kommunen ligger i toppen på listan över lägst försörjningsstöd per invånare.Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Dag Forsström är förvaltningschef på arbetslivsförvaltningen i Borås stad.

Borås Stad har oavsett konjunktur, flyktingmottagande och politiska beslut sänkt försörjningsstödet per invånare under tio års tid. 

Andra kommuner måste fråga sig om de har gjort läxan, skriver förvaltningschef Dag Forsström.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det kommunala försörjningsstödet – blir vad det blir eller blir det vad vi gör det till?

Under många år har det upprepats av politiker och tjänstemän att försörjningsstödet inte går att påverka. Under lågkonjunkturen 2008–2009 var det just lågkonjunkturen som var orsaken. I mitten av 10-talet när flyktingkrisen rasade som värst var det naturligtvis antalet flyktingar som utgjorde problemet. 

Regeringens politiska beslut att införa extratjänster samt M/KD-budgeten som gjorde att extratjänsterna togs bort har beskrivits som ett stort problem. 73-punkts-programmet och framför allt kaoset på Arbetsförmedlingen sägs också vara ett stort bekymmer för kommunerna. Det senaste jag hör är att det är medborgarna, framför allt de som uppbär försörjningsstöd, som det är fel på. 

Det är dags att stanna upp och titta sig själv i spegeln och fråga om man gjort sin läxa. Det pratas inte mycket om det som kommunerna kan göra på egen hand och det är kanske mänskligt att skylla ifrån sig på det man inte kan påverka.

Borås har fler utrikesfödda än snittet

Borås Stad har under de senaste fem åren tagit emot 3 400 flyktingar med uppehållstillstånd. Det totala antalet utrikes födda i kommunen, 22,6 procent, ligger klart över rikssnittet på 19,1 procent. Ett högt flyktingmottagande ger med andra ord inte automatiskt högt försörjningsstöd.

Nämnden har under de tre senaste åren kunnat lämna tillbaka totalt 23,4 miljoner till fullmäktige. Medel som inte har behövts i verksamheten.

I knallestaden Borås finns en lång tradition att försörja sig själv och arbetslinjen gäller naturligtvis även för den som lever på försörjningsstöd. 

Redan 2010 tog kommunfullmäktige ett enhälligt beslut om att organisatoriskt fokusera på minskat utanförskap genom lägre försörjningsstöd och fler i arbete och studier. Genom att skapa en nämnd och förvaltning med det som uppdrag samt att låta eventuella överskott från försörjningsstödet återinvesteras i verksamheten så har kostnaden för det kommunala försörjningsstödet kunnat sänkas rejält. Nämnden har under de tre senaste åren kunnat lämna tillbaka totalt 23,4 miljoner till fullmäktige. Medel som inte har behövts i verksamheten.

Ordning och reda 

Det interna arbetet startade med att verksamhetens processer på socialbyrån arbetades igenom ordentligt. Vi har förhållandevis mycket personal, varje handläggare har max 40–45 ärenden. Förvaltningen har en förtroendeläkare och en tandläkare knuten till sig för att bland annat bedöma andra läkares intyg. Sjuk och vabb-jour för att inte personalen ska överbelastas när de kommer tillbaka efter sjukdom och vabb. Max fyra besök per dag och besöksfri fredag. Det kan beskrivas med orden ”ordning och reda” i systemen.

Under åren har en kraftfull arbetsmarknadsenhet kunnat byggas upp med medel från minskat försörjningsstöd. En mängd åtgärder som individuellt anpassas efter individens behov har varit ett viktigt verktyg för att klienterna ska hitta rätt på arbetsmarknaden. Klienterna från försörjningsstödet har snabbt och enkelt remitterats till arbetsmarknadsenheten praktik, utbildning och arbete. 

Borås Stad har ett mycket nära samarbete med Arbetsförmedlingen och utan förmedlingens nära samverkan hade arbetet varit omöjligt. Även vuxenutbildningen och Finsam är nära samarbetspartners. Fackförbundet Kommunal är också en nyckelspelare i arbetet.

Det krävs uthållighet

Borås Stads arbete med att förändra synen på bidrag kontra egen försörjning genom arbete och studier bygger på uthållighet hos engagerade och kompetenta chefer och personal. Det är ingen quick fix.

Förändringen i det kommunala kostnadsutjämningssystemet, där utbetalat försörjningsstöd försvinner och ersätts av hemlöshet som indikator, kommer att bygga på underskotten i många kommuner. Borås har tidigare missgynnats genom ett minskat försörjningsstöd. Nu kommer pengarna tillbaka.

Borås Stad har oavsett konjunktur, flyktingmottagande, politiska beslut och kaos på Arbetsförmedlingen levererat ett minskat utanförskap varje dag under tio års tid. Vi behöver inte skylla på någon annan. 

 

Av Dag Forsström

Förvaltningschef

Arbetslivsförvaltningen 

Borås Stad

Solna bäst och Malmö värst

Försörjningsstöd i kronor per invånare jan–sep 2019 i kommuner med mer än 50 000 invånare.

 

Solna: 156

Täby: 272

Skövde: 321

Kalmar: 343

Borås: 374

Varberg: 411

Kungsbacka: 415

Huddinge: 507

Sollentuna: 507

Nacka: 525

Halmstad: 525

Umeå: 569

Mölndal: 574

Luleå: 623

Jönköping: 628

Växjö: 633

Östersund: 634

Karlskrona: 666

Stockholm: 713

Järfälla: 722

Skellefteå: 725

Hässleholm: 744

Örnsköldsvik: 746

Gotland: 758

Norrtälje: 760

Falun: 770

Haninge: 781

Kristianstad: 796

Sundsvall: 813

Uddevalla: 874

Nyköping: 893

Lund: 896

Karlstad: 909

Örebro: 924

Botkyrka: 976

Gävle: 1 116

Trollhättan: 1 131

Göteborg: 1 227

Södertälje: 1 239

Västerås: 1 260

Uppsala: 1 275

Linköping: 1 292

Helsingborg: 1 351

Norrköping: 1 415

Borlänge: 1 476

Eskilstuna: 1 540

Malmö: 2 274

 

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 2020-01-20