Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så döljs arbetslösheten hos Sveriges nyanlända

Läget på arbetsmarknaden för utlandsfödda är inte alls bra, och politikens fokus har varit att dölja detta genom subventionerade jobb.Foto: TT
Nima Sanandaji är teknologie doktor och utredare. Erik Sjölander är näringspolitisk talesperson för Småföretagarna.
Artikelförfattarna är aktuella med den nya boken "Sveriges hårdast arbetande grupp – Småföretagarna".

Sverige har redan i dagens högkonjunktur stora problem med arbetslöshet bland nyanlända. 

Frågan är hur stor krisen kommer att bli när konjunkturen vänder? skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | ARBETSMARKNAD. I slutet av 2015, året då Sverige slog rekord i flyktingmottagande per invånare bland världens rika länder, så skrev vi en debattartikel i Expressen, med rubriken "Flyktingkrisen kan bli arbetslöshetskrisen". Vi påminde då om en enkel logik: När befolkningen växer via migration måste också jobben bli fler, samtidigt som fler och växande företag är de som skapar jobb åt nyanlända. 

Hur har det gått sedan dess? På pappret har Sverige låg arbetslöshet, men i praktiken ser läget allvarligt ut. Året efter att vår artikel kom ut hände något för första gången i Sverige: Majoriteten av de som stod utan jobb var nu utlandsfödda personer. Det är en dramatisk ökning jämfört med 2006, då utlandsfödda utgjorde en fjärdedel av de arbetslösa.

Skattebetalarna bekostar resten. Subventionerna kan vara så höga som 85 procent av lönen.

Stor del av notan hamnar hos skattebetalarna

Men problemet är i själva verket större. Anledningen är att en stor del av den faktiska arbetslösheten döljs genom anställningssubventioner. Arbetsgivare som tar in nyanlända, långtidsarbetslösa och unga inom ramen för programmen behöver bara betala en del av lönen. Skattebetalarna bekostar resten. Subventionerna kan vara så höga som 85 procent av lönen.

 

LÄS MER: De ensamkommande är ett klipp för Sverige

 

Systemen med subventionerade anställningar har byggts ut  av såväl den förra Alliansregeringen som Stefan Löfvens sittande regering. Sverige har nu blivit det land i EU som spenderar störst andel av ekonomin på olika former av anställningssubventioner. Men systemen är långtifrån problemfria. Det finns mycket regelkrångel kopplat till subventionerade anställningar, vilket leder till att framför allt många mindre företag inte kan dra nytta av dem. De subventionerade jobben tränger också ut vanliga anställningar.

 

LÄS MER: Välkommen till Sverige – vi bjuder på kroniskt utanförskap

 

Forskningen visar att subventioner är fel

I klarspråk: läget på arbetsmarknaden för utlandsfödda är inte alls bra, och politikens fokus har varit att dölja detta genom subventionerade jobb. Trots att forskningen visar att överdriven förlitan på anställningssubventioner är fel. Så vad ska man i stället göra?

Ja, forskningen visar också på ett annat samband: I de kommuner som bedöms ha bättre hantering av företagsärenden växer fler nya jobb fram, vilket leder till lägre arbetslöshet bland migranter. I våra egna studier visar vi att hög nivå av nyföretagande är kopplad till lägre arbetslöshet för unga och utlandsfödda. Så en del av lösningen är att på kommunal nivå förbättra attityder och bemötanden av företag. Som Svenskt Näringsliv årliga studie visar så lyser dock viljan att förbättra med sin frånvaro. I många kommuner stagnerar eller försämras företagandets villkor.

Ett företagsvänligt lärlingsprogram skulle stärka möjligheterna för företag att nyanställa, och skulle vara ett sätt för nyanlända att lära sig de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Vi behöver ett fungerande lärlingssystem

Regeringen har tyvärr knappt haft fokus på företagandets villkor. De redan höga skatterna i Sverige höjs ytterligare. Oppositionen tycks också ha tappat fokus på företagarpolitiken. En lösning som småföretagarna länge har efterfrågat är lärlingssystem. I andra västeuropeiska länder finns arbetsförlagd utbildning, som är ett smidigt sätt för personer att lära sig de kompetenser som mindre företag erbjuder. De lärlingssystem som införts i Sverige har aldrig blivit populära, eftersom de till skillnad från välfungerande lärlingssystem i länder som Tyskland, Österrike, Nederländerna och Schweiz inte är anpassade till företagens villkor. 

 

LÄS MER: Därför behöver vi de nyanlända

 

Ett företagsvänligt lärlingsprogram skulle stärka möjligheterna för företag att nyanställa, och skulle vara ett sätt för nyanlända att lära sig de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden.

De lösningar som krävs införs inte

Lärlingsjobb är en ingång till riktiga anställningar, till skillnad från dagens subventionerade jobb. Alla svenska riksdagspartier är överens om att lärlingsjobb är en bra lösning. Ändå misslyckas Sverige med att införa ett fungerande lärlingssystem. Det är ett utmärkt exempel på att politiken i dag står svarslös. 

De lösningar som krävs för att lyfta företagsamheten, och bredda vägen för nyanlända till riktiga jobb, införs inte. Resultatet är att Sverige redan i dagens högkonjunktur har stora problem med arbetslöshet bland nyanlända. Frågan är hur stor krisen kommer att bli när konjunkturen vänder?

 

Av Nima Sanandaji 

Tekn. dr. och utredare Småföretagarna, vd ECEPR 

Erik Sjölander

Näringspolitisk talesperson Småföretagarnas riksförbund

 

Sanandaji och Sjölander har skrivit den nya boken "Sveriges hårdast arbetande grupp - Småföretagarna"