Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så bygger vi beredskap för nästa stora skogsbrand

Anneli Bergholm Söder och Jakob Wernerman vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

I debatten kring den ökade hotbilden mot Sverige och hur vi ska skydda vårt samhälle mot klimatrelaterade kriser missar man ofta en avgörande pusselbit:

För att bygga upp det civila försvaret måste vi genomföra internationella insatser, skriver Anneli Bergholm Söder och Jakob Wernerman vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | BEREDSKAP. För 30 år sedan kunde svensk krishantering dra nytta av att vi hade ett starkt uppbyggt civilt försvar med resurser runtom i landet. Då prövade vi för första gången att använda de svenska sök- och räddningsresurserna för att ge stöd vid en katastrofal jordbävning utomlands, i Armenien.

Nu gör vi resan åt andra hållet. 30 års erfarenheter av insatser i internationella kris- och konfliktområden stärker den svenska krisberedskapen och bidrar till att bygga upp Sveriges civila försvar.

Visar internationell solidaritet

Sedan jordbävningen i Armenien har Räddningsverket och därefter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, genomfört nära 1400 internationella hjälpinsatser i 120 olika länder. Totalt har över 2300 personer deltagit i insatserna.

Sveriges insatser utomlands har inte bara bidragit till att visa internationell solidaritet. De har också utvecklat en kapacitet att hantera omfattande kriser och katastrofer i Sverige. Detta blev tydligt under sommaren 2018 när Sverige drabbades av omfattande skogsbränder. Situationen krävde operativ samverkan i hela landet i en omfattning som vi inte tidigare sett i Sverige. Samtidigt tog vi emot en av de största internationella stödinsatserna i EU:s historia.

Pressade förhållanden

Genom de operativa erfarenheter som de svenska internationella insatserna har skapat på både individuella och institutionella plan har den svenska krisberedskapen stärkts och utvecklats. Att ha personal som är van vid att arbeta självständigt under pressade förhållanden utomlands är oumbärligt för att lösa uppdrag här hemma. 

 

LÄS MER: Bränderna och torkan är inte enskilda företeelser 

 

Förståelsen för komplicerade händelseförlopp vid omfattande krissituationer, vikten av operativ samverkan mellan personal och myndigheter från olika delar av samhället och inte minst med och mellan internationella aktörer visade sig vara av yttersta vikt sommaren 2018. 

Den ökade hotbilden mot Sverige

Insatspersonal som till vardags arbetar med att åka ut i världen för att bistå vid jordbävningar och översvämningar arbetade i somras med att ta emot italienska brandflyg och tyska helikoptrar. Kollegor som i vardagen projektleder MSB:s arbete med att bygga basläger för FN:s humanitära personal i krigens Nigeria, Demokratiska republiken Kongo och Centralafrikanska republiken ledde arbetet med att bygga ett basläger för hjälppersonal i Färila. 

 

LÄS MER: Brandmännen: Vi varnade för detta 

 

De senaste åren har präglats av debatt kring den ökade hotbilden mot Sverige, hur vi ska återta förmågan inom det civila försvaret och hur vi ska skydda vårt samhälle mot klimatrelaterade kriser. Tyvärr missar man ofta en helt avgörande pusselbit: För att vi ska kunna bygga förmåga att hantera framtidens kriser och katastrofer och för att bygga upp det civila försvaret måste vi också genomföra internationella insatser. 

Förvärrat säkerhetspolitiskt läge

Skogsbränderna 2018 var väldigt lika de internationella katastrofer som Sverige har arbetat i under 30 år. Dessa erfarenheter bidrog starkt till att vi, tillsammans med det internationella samfundet, klarade krisen. I debatten om ökad hotbild och omställningen till ett civilt försvar lyfts sällan denna aspekt fram men i en framtid präglad av mer extrema väderförhållanden och ett förvärrat säkerhetspolitiskt läge krävs stora satsningar på att utveckla Sveriges krishanteringsförmåga. Därför ser MSB att Sverige måste fortsätta med, och kanske satsa ännu mer på, internationella insatser. Genom att hjälpa andra bygger vi beredskap för nästa stora kris.

 

Av Anneli Bergholm Söder

Chef för operativa avdelningen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Jakob Wernerman

Chef för enheten för insatser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!