Anders Lindbom, expert på bostadspolitik Foto: Allan SeppaAnders Lindbom, expert på bostadspolitik Foto: Allan Seppa
Anders Lindbom, expert på bostadspolitik Foto: Allan Seppa
Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅNFoto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN
 Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN

Så borde Juluppropet istället formuleras

Publicerad

Om Svenska kyrkan hade uppmanat sina medlemmar att hyra ut rum eller källare i sina bostäder hade jag kunnat ta dess kampanj på allvar.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det lackar mot Jul och det är en tid då Svenska Kyrkan av tradition gärna väcker liv i tanken att hjälpa utsatta. Förr brukade man fokusera på att de utsatta fick hjälp genom att de fick övernatta i ett stall, men det verkar vara en för komplicerat för det så kallade Juluppropet. Det uttrycker en allmänt hållen kritik mot den flyktingpolitik som stramades åt för ett år sedan och säger mellan raderna att nu är det snart jul och att vi därför skall vi visa att vi är snälla genom att ”gilla” på Facebook.

Själv undrar jag om kyrkan och de andra samfunden på allvar tror att problemet hösten 2015 var att Åsa Romson inte ville föra en generös flyktingpolitik. Juluppropet vill i alla fall inte låtsas om de faktorer som fick henne att under stor vånda gå med på att ompröva politiken. Romson själv ansåg sig efter samtal med de miljöpartistiska kommun- och landstingspolitiker som i praktiken hanterade de växande problemen med flyktingströmmen vara tvungen.

 

LÄS MER: Håll Svenska kyrkan fri från partipolitik

 

Många vill tro att dessa problem är över, men så är inte fallet. Rapporterna om att kommunerna inte klarar av att ordna boende åt de som får uppehållstillstånd duggar tätt. Senast bad socialdemokratiskt styrda Järfälla om att slippa ta emot flyktingar under första halvåret 2017. Dagens Samhälle har sammanställt information som visar att många kommuner när bara veckor återstår av 2016 inte ens har klarat av hälften av sina åtaganden för detta år. Gällivare har till exempel endast klarat av 15 procent av sitt åtagande och också många andra mindre kommuner har svårigheter, men också storstäder som Stockholm (38 procent) och Malmö (35 procent) har stora problem.

Sverige hade bostadsbrist före flyktingkrisen. Genom förra höstens flyktingvåg kan uppåt 100 000 personer förväntas få uppehållstillstånd inom kort och då behöver de en bostad. Inom något år kommer många av dem att ta hit sina anhöriga. Enligt Migrationsverkets prognoser handlar det om kanske 300 000 personer till, detta trots att regelverket har skärpts. Juluppropet är dock inte bekymrat och vill återgå till tidigare regler. Sedan har vi alla dem som Migrationsverket inte ger flyktingstatus, men som många – inklusive samfunden - tycker skall få stanna ändå. Trots hårdare regler tar Sverige också emot nya 27 000 asylsökande under årets första elva månader 2016.


LÄS MER: Sju förslag som löser bostadskrisen

 

Det tar 8-10 år att gå från initiativ till färdig bostad i Sverige så det löser inga problem på kort sikt. Stockholms Stad har mot bakgrund av detta vädjat till allmänheten om hjälp. Men för en tid sedan hade enligt ETC bara 70 personer anmält sitt intresse för att ta emot en flykting i sitt hem mot en ersättning på upp mot 12 000 kronor i månaden för den som kan erbjuda boende för en hel familj. Min fråga till Juluppropets undertecknare är därför: Var har ni tänkt att flyktingarna skall bo?

Om Svenska kyrkan och de andra samfunden hade uppmanat sina medlemmar att hyra ut rum eller källare i sina bostäder hade jag kunnat ta dess kampanj på allvar. Det som behövs i dag är inte att svenskarna öppnar sina hjärtan, utan att de förstår att de behöver öppna sina bostäder. Samfunden har resurserna, legitimiteten och en öppen kommunikationskanal till många människor. Det är väldigt enkelt att skriva under en till intet förpliktigande namninsamling, men våra politiker behöver hjälp att ordna fram bostäder i områden där de nya svenskarna också har en chans att få ett jobb. När bostäder tagits fram kommer det att vara långt enklare att få gehör för en mer generös flyktingpolitik.

 

Anders Lindbom

Professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och expert på bostadspolitik

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag