Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

S vårdpolitik skulle öka köerna för alla patienter

Christine Lorne (C), ordförande för Hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsoberedning i Region Stockholm.
Tobias Nässén (M), vård- och valfrihetsregionråd i Region Stockholm.

I ett debattinlägg i Expressen (10/2) gör Socialdemokraterna det väldigt lätt för sig när de försöker få det att framstå som att vården i Stockholm – med landets kortaste köer – ensamt skapat den ojämlika hälsan i landet, svarar Tobias Nässén (M) och Christine Lorne (C) i en replik.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. I den folkhälsorapport som Region Stockholm släppt 2019 framgår det att befolkningen i Stockholm lever längre och är allt friskare och att ojämlikheten, – om än långsamt, – minskar. Detta är mycket positivt. Samtidigt framgår att utmaningar finns. Utbildning, arbete och en egen lön som går att leva på lyfts exempelvis fram som avgörande och att avsaknaden av detta skapar både utanförskap och ojämlikhet. Många faktorer spelar alltså in på folkhälsan. Det är därför mycket förvånande att Socialdemokraterna enbart lyfter tillgången på sjukvård som en faktor.  

Det krävs insatser inom flera olika politikområden – från såväl kommuner, regioner och staten, som från utbildningsväsendet, civilsamhället och näringslivet – för att minska ojämlikheten och för att fler ska kunna ta steget från utanförskap och in i egen försörjning. Hela samhället måste arbeta tillsammans. 

Med S budget blir det varselvåg 

I artikeln skriver Socialdemokraterna att de kräver satsningar på primärvården, men samtidigt innehåller deras egen budget 75 miljoner kronor mindre till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Vid sidan av detta vill de också flytta en halv miljard kronor från den nära vården och tillbaka in på de stora sjukhusen. Besparingen skulle bli en varselvåg i primärvården och beröra 800 läkare eller 1 400 sjuksköterskor, leda till längre köer för i princip alla patientkategorier och öka trycket på våra akutmottagningar. 

Detta tror vi är fel väg att gå. Primärvården ska och måste vara navet i sjukvården för att våra akutsjukhus ska kunna ta hand om de svårast sjuka. Om detta finns det bred enighet i Sverige, såväl regionalt som nationellt. 

Vi gör inte nedskärningar

De senaste åren har vi tack vare en god ekonomi kunnat göra miljardsatsningar på vården i Stockholm. I år tillförs vården 65,7 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder mer än förra året. Och länets vårdcentraler, som särskilt lyfts upp i artikeln, får 90 miljoner kronor mer. Samtidigt ligger ökade anslag mellan 2016–2019, 820 miljoner kronor (+16,5 procent), kvar i budgeten. Att det görs nedskärningar är därför direkt felaktigt.

I artikeln målar Socialdemokraterna även upp vårdvalen i Stockholm som det största hotet mot en mer jämlik hälsa. Faktum är att den fjärdedel av invånarna som bor i områden med de lägsta inkomsterna med vårdvalet gör fler läkarbesök på vårdcentralerna än patienter i andra inkomstgrupper.

Vårt mål är att fler patienter ska få rätt vård, i rätt tid och på rätt plats och varje skattekrona ska användas rätt. Frågan är vad Socialdemokraternas fokus är?

 

Av Tobias Nässén (M) 

Vård- och valfrihetsregionråd i Region Stockholm

Christine Lorne (C)

Ordförande för Hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsoberedning i Region Stockholm