Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

S och M borde styra upp det här landet

Enligt Demoskops senaste väljarbarometer som gjorts på uppdrag av Expressen skiljer det nu bara 0,2 procentenheter S och SD.
Statsminister Löfvens parti blöder. Nu har SD lika stort väljarstöd, enligt Demoskops senaste mätning.Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Räddningen kan vara det som alltid varit omöjligt – ett samarbete med Moderaterna, skriver Jan Emanuel Johansson.Foto: JENS CHRISTIAN
Socialdemokraten och debattören Jan Emanuel Johansson saknar sitt gamla parti.Foto: OLLE SPORRONG

Januariöverenskommelsen är skadlig för Sverige. För att återupprätta fundamental trygghet krävs en ny politisk konstellation som kan driva landet fram till nästa val.

Frågan är om det som alltid varit omöjligt verkligen är helt omöjligt? skriver Jan Emanuel Johansson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Att säga en sak före valet och sedan gör tvärtom efter valet är väljartekniskt dåligt. Väljare gillar nämligen inte att bli lurade. Det visar Expressen/demoskops senaste undersökning som ger (S) historiskt dåliga 23,1 procent. ”Valet står mellan sänkta skatter och välfärd” sa Stefan Löfven och föreslår sedan skattesänkningar med 12 miljarder, uteslutande för rika. ”Nu har vi lagt om migrationspolitiken” sa Stefan Löfven för att sedan administrera MP:s extremistiska migrationspolitik à la 2015. 

För att vinna tillbaka väljarnas förtroende behövs en ny politisk konstellation som kan driva landet fram tills nästa val om nyval inte ska bli aktuellt. Frågan är om det som alltid varit omöjligt verkligen är helt omöjligt? 

Taktiken mot SD slog helt fel

”Att inte ge SD inflytande” skulle kunnat vara nästan samtliga partiers slogan i valet 2018. Ett problem med den formuleringen är att den faller på sin egen orimlighet. I sin iver att utestänga SD har man i realiteten givit dem ett ännu starkare inflytande över den offentliga debatten. Efter valet fick SD ytterligare 13 mandat. De ökade till 17,6 procent. Mitt parti backade till 28,3 procent och gjorde sitt historiskt sämsta val. För att behålla makten ändå, åter med ursäkten ”att inte ge SD inflytande”, så komprometterade vi våra värderingar och ingick Januariöverenskommelsen med MP, C och L. JÖK:en innebär att vi administrerar högerpolitik som gynnar de rikaste i landet. Bland annat mig. Utfallet av svikna löften och JÖK:en blev att SD växt ikapp S och nu är jämnstora runt 23 procent. Det vill säga att vi i praktiken hjälpt SD till större möjlighet till inflytande. 

Led oss bort från JÖK:ens kaos

Låt oss prata om det omöjliga. Ett potentiellt samarbete mellan ärkefienderna Socialdemokraterna och Moderaterna, skulle det kunna leda oss bort från det kaosliknande tillstånd JÖK:en gett vid handen? Låt mig först riva den klassiska politiska bilden där S och M är varandras motpoler. Vill man göra det väldigt enkelt för sig så är det bara att ser hur lätt det varit för S att driva en mer borgerlig politik än vad tidigare borgerliga regeringar gjort. Vill man göra en något mer djupgående analys så kan vi se att S och M är statsbärande och har en liknande syn på nattväktarstaten, vad staten ska leverera som minimum. Det vill säga vad vi misslyckats med då medborgarna inte längre känner sig trygga och medborgarkontraktet i mångt och mycket är brutet. Skillnaden är att den socialdemokrati jag vill se inte nöjer sig med minimum. 

Våra äldre ska få kosta mer än våra kriminella och våra kriminella ska vara inlåsta på fängelser som har plats för dem.

MP rörde till migrationsfrågan

Bägge partierna hade en gemensam syn på migrationsfrågan innan de lät MP få inflytande. S och M har mycket mer gemensamt med varandra än vad något av partierna har gemensamt med MP. Jag vill påstå att det snarare är av historisk hävd snarare än praktisk politik som partierna profilerar varandra som huvudmotståndare när det gäller vissa centrala politiska frågor. 

Uppmaningen till Löfven: Varför Lövin? Samarbeta med Kristersson i stället.Foto: MATTIAS HELLSTRÖM/SPA

Är ett samarbete mellan S och M verkligen helt omöjligt? JÖK:en är skadlig för landet. Den vänder upp och ner på vad som varit klassisk folkhemspolitik. Den ger ökad skatt för vanliga medborgare och minskad skatt för de rikaste. Detta medan samhällskontraktet bryts i allt fler delar. Så hade varken en statsbärande S- eller M-regering agerat.

Akuta frågorna som M+S kan lösa 

Det som akut krävs är saker som S och M kan samarbeta kring. 

Att återupprätta fundamental trygghet. Att ta tillbaka gator och torg i samtliga städer och förorter i landet. Se till att våra barn kan ta tunnelbanan till skolan utan att vara rädda att bli rånade. Vanligt folk ska inte behöva luta sig mot privata säkerhetsföretag för att känna trygghet. 

Folk på landsbygden ska inte känna sig bortglömda och exkluderade. 

Våra äldre ska få kosta mer än våra kriminella och våra kriminella ska vara inlåsta på fängelser som har plats för dem. 

Våra sjukhus och våra skolor ska hålla minst lika bra klass som övriga länder i Europa. 

Arbete ska vara högsta prioritet – inte passiva bidrag. 

Man lägger inte ner Arbetsförmedlingen utan att ha ett alternativ. Som det är nu hamnar arbetssökande i åtgärder mellan stolarna då de privata entreprenörerna som skulle ta över efter AF går omkull då de inte får några uppdrag. 

Integrationen skall anpassas efter vårt land, vår kultur och vårt språk. Vill man inte leva efter våra lagar och regler så är man inte välkommen. 

Kring detta kan S och M teoretiskt ha samsyn. Den samsynen skulle i realiteten kunna generera att extrema partier får mindre inflytande framöver. Är det verkligen helt omöjligt? Detta omöjliga skulle kunna återupprätta samhällskontraktet och driva Sverige utan att landet tar allt för mycket skada fram till nästa val. 

Efter det valet hoppas jag att S åter ska bli socialdemokratiskt. Jag saknar mitt parti. Det statsbärande partiet vars ord före valet var vad som gjordes efter valet. 

 

Av Jan Emanuel Johansson

Frihetlig socialdemokrat och riskkapitalist