Sofie Dahlin. Foto: Privat.Sofie Dahlin. Foto: Privat.
Sofie Dahlin. Foto: Privat.
Vera Efron. Foto: Privat.Vera Efron. Foto: Privat.
Vera Efron.  Foto: Privat.

Rysshotet är visst att ta på allvar

Publicerad

Tvärtom mot vad Vera Efron skriver är Ryssland högst intresserade av att försvaga samtliga länder med inflytelse i EU, skriver studenten Sofie Dahlin.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK.

Ryssland har naturligtvis inget intresse av att rulla in stridsvagnar i Sveriges avlånga land och vi har ingen aning om ifall det var Ryssland som stod för sabotaget av Häglaredsmasten. Det är också högst onödigt av medierna och experter att dra i gång ett spekulativt drev kring detta. Så långt är jag enig med Vera Efron. I övrigt tolkar jag verkligheten något annorlunda.

Rysshotet som i Sverige tornat upp sig de senaste åren är inte fullkomligt irrationellt. Det är ett resultat av ett land som under Putin gradvis blivit mer revanschistiskt, aggressivt och auktoritärt.

Putins strategi för Ryssland har lett till kränkningar av svenskt luftrum, varnande retorik om Sverige skulle ge upp sin alliansfrihet samt omfattande distribuering av rysk propaganda.

Men så får vi höra av Vera Efron: "Ryssar är faktiskt oroliga för att Nato skall anfalla Ryssland inom en inte särskilt avlägsen framtid". Rädslan i Ryssland kan alltså sammanliknas med rädslan i Sverige. Den ryska befolkningen reflekterar dock inte Kreml och det är väl ändå regimen, i ett odemokratiskt land, vi måste förhålla oss till.

 

LÄS MER: Varför skulle ryssarna invadera Sverige?

 

Att Nato skulle utgöra ett hot är en fruktan den ryska regimen föder sin befolkning med. Syftet är att rättfärdiga inskränkning av medborgarnas rättigheter samt försvara Rysslands interventionism internationellt, vilken äter upp en stor del av det ryska folkets skattepengar. Att destabilisera Syd- Ossetien, Abchasien samt Transnistrien är inte gratis. Detta är skattepengar som, speciellt i dessa tider, med negativ tillväxt, borde ha använts till att stötta befolkningen ekonomiskt.

Hotet från Nato är inte ett reellt hot mot Rysslands territoriella gränser och det är Kreml fullt medvetna om.

Hotet som Ryssland ser är i stället att många av de post-sovjetiska länderna inte längre är intresserade att vara lydstater utan självbestämmanderätt. Ryssland är på väg att förlora sitt imperium samtidigt som Putin gått ut och kallat sovjets fall för « den största geopolitiska katastrofen på hundra år.

Hot om höjda energipriser eller intrång av rysk militär har fått länder som Georgien, Ukraina och Moldavien att söka sig mot EU och Nato. Det är svårt för regimen att förklara detta för befolkningen och därför sprider man bilden om ett Nato-hot. Det går därför inte att likna den svenska rädslan med den konstruerade ryska rädslan.

 

Ryssand har inget intresse av att destabilisera Sverige, skriver Vera Efron. Tvärtom menar jag. De är högst intresserade av att försvaga samtliga länder med inflytelse i EU. Detta är en strategi för att destabilisera och fragmentera EU-samarbetet.

Vi vet att de finansiellt stöder både högerpopulistiska, högerextrema samt vänsterpartier runtom i Europa för att skapa ett polariserat politiskt landskap med stora inhemska konflikter som följd. Ett fragmenterat Europa försvagar EU i internationella sammanhang som FN, WTO och OSCE samt gör det svårare att ta beslut om nya sanktioner mot Ryssland i juli.

Om det var Ryssland som saboterade Häglaredsmasten har jag ingen aning om, men kom inte och säg att Kreml är rädda för en invasion av Nato. De ryssar Vera Efron pratat med måhända frukta en invasion från väst, men det är för att de sett för mycket på rysk tv.

 

Sofie Dahlin

Studerar rysk politik vid Charles University i Prag

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag