Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

När rut ersätter hemtjänst hotas vår välfärdsmodell

En färsk rapport visar att rutavdraget har varit ineffektivt för att främja integration på arbetsmarknaden för kvinnor med flyktingbakgrund, skriver Ulrika Lorentzi. Foto: LEIF GUSTAFSSON / EXPRESSEN SP-MEDIA AB
Foto: Joacim Schwartz / Joacim Schwartz

Högern argumenterar för rutavdraget som en allt i ett-lösning som ger nyanlända jobb, underlättar livspusslet och minskar svartarbete. Men forskning visar att avdraget kan välta både välfärd och jämlikhet, skriver Ulrika Lorentzi, utredare på LO.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I månadsskiftet höjdes taket i rutavdraget. I slutet av året ska en utredare komma med förslag på hur avdraget ska breddas och taket höjas ytterligare. På kort sikt har detta ingen effekt alls, eftersom extremt få personer i Sverige i dag efterfrågar hushållsnära tjänster för ett värde på över 50 000 kronor per år. På längre sikt kan rutavdraget bli en tuva som välter både välfärd och jämlikhet över ända. 

Moderaternas och Kristdemokraternas budgetservettskiss innehöll höjningen av taket i rutavdraget från 25 000 kronor till 50 000 kronor, som genomfördes 1 juli. I Januariöverenskommelsen har Centerpartiet fått igenom en utvidgning av rutavdraget, en höjning av taket till 75 000 kronor, och ett särskilt rutavdrag för äldre. I början av juni beslutade regeringen om ett direktiv till en särskild utredare som ska formulera dessa förslag mer konkret.   

Rut ska lösa alla problem

Högern argumenterar för rutavdraget som en allt i ett-lösning. En åtgärd som ger nyanlända jobb, underlättar livspusslet och minskar svartarbete. Men som så många allt i ett-lösningar är rutavdraget inte den bästa åtgärden på något av dessa områden. 

Att satsa på tillgång till barnomsorg när föräldrarna jobbar och en förstärkt äldreomsorg är betydligt mer träffsäkert än rutavdrag, som i huvudsak bara höginkomsttagare har råd att använda.

Tankesmedjan SNS har precis presenterat en rapport som visar att rutavdraget har varit ineffektivt för att främja integration på arbetsmarknaden för kvinnor med flyktingbakgrund. Det mest effektiva sättet att få nyanlända i varaktiga jobb som de kan försörja sig på är att rusta dem till bra jobb som samhället behöver. Ett exempel är välfärden, där rekryteringsbehoven de närmaste åren är enorma. Då behövs utbildning och validering av tidigare kunskaper. Inte att vi slösar bort skattemedel på att subventionera fram låglönejobb. 

Rika som drar av

I SNS-rapporten konstateras att ungefär hälften av skatteavdragen görs av personer med inkomster i den högsta tiondelen av inkomstfördelningen. Rutavdragets konstruktion innebär att främst välbetalda kan använda det och en höjning av taket leder till en ännu skevare socioekonomisk fördelning. 

Om vi ska använda gemensamma medel till att underlätta livspusslet för alla i samhället är en fungerande välfärd efter behov mest effektivt. Nästan sex av tio kvinnor i arbetaryrken har arbetstid på kvällar, helger och nätter, då kommuner inte behöver ordna barnomsorg. Uppskattningsvis 140 000 personer, främst kvinnor i arbetaryrken, har gått ned i arbetstid eller slutat arbeta för att ta hand om äldre anhöriga när äldreomsorgen inte räcker till. Att satsa på tillgång till barnomsorg när föräldrarna jobbar och en förstärkt äldreomsorg är betydligt mer träffsäkert än rutavdrag, som i huvudsak bara höginkomsttagare har råd att använda. 

När det gäller svartarbete har forskning visat att svartarbetet finns kvar, trots rutavdrag. Det finns kunder som hellre köper svart. Städbranschen är skitig med utnyttjande som i vissa fall har med organiserad brottslighet att göra. Det biter inte rutavdraget på. Det krävs samarbete mellan myndigheter, företag och fackförbund för att rensa och bevaka branschen.

Dessutom kommer rutavdraget med en obehaglig överraskning. På sikt undergräver avdraget stödet för den gemensamt finansierade välfärden. Det kan bli en tuva som fäller vår välfärdsmodell. 

Allvarligt hot mot jämlikheten

Utvecklingen syns redan i en åtstramad äldreomsorg där äldre hänvisas till att köpa hjälp med rutavdrag eller ta hjälp av anhöriga. När resursstarka äldre köper ruttjänster eller flyttar in i ett privat äldreboende med förbättrad service som köps med rutavdrag minskar gradvis intresset av att hålla uppe kvaliteten i den äldreomsorg som fördelas efter behov. Med tiden ökar sannolikheten att partier som lovar skattesänkningar och ännu mer rutavdrag blir starkare, medan partier som lovar att stärka välfärden försvagas.

En utveckling där rutavdragstjänster tränger ut generell välfärd är ett allvarligt hot mot jämlikhet och jämställdhet. I direktiven till utredningen om utvidgningar av rutavdraget står det att utredaren ska belysa hur förändringarna påverkar den ekonomiska jämlikheten och konsekvenserna för olika inkomstgruppers tillgång till service. Jag uppmanar både den kommande utredaren och de politiska partierna att ta till sig forskningen om de långsiktiga konsekvenserna av rutavdraget. Den aktuella LO-rapporten ”Välfärdspolitik och jämlikhet” är en utmärkt introduktion till forskningsfältet. 

 

Av Ulrika Lorentzi

Utredare LO