Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Riksåklagaren: Gör det vi kan för att mildra obehaget

Åklagarna arbetar inom den lagstiftning som finns, och vi ställer oss bakom de förslag till ändringar som regeringen nu arbetar med, skriver riksåklagare Petra Lundh och Katarina Johansson Welin, tillträdande vice riksåklagare. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Riksåklagare Petra Lundh. Foto: Åklagarmyndigheten
Katarina Johansson Welin, tillträdande vice riksåklagare. Foto: Åklagarmyndigheten

Debatten som förs efter häktningen av artisten ASAP Rocky är välkommen men behöver nyanseras. Det är svårt att minska antalet häktade eller långa häktningstider med nuvarande lagstiftning, skriver riksåklagaren.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sverige har fått återkommande kritik för långa häktningstider. FN och Europarådet har också kritiserat Sverige för att i för stor utsträckning begränsa möjligheten för häktade att titta på tv och ha annan kontakt med omvärlden.

På Åklagarmyndigheten är vi är medvetna om kritiken och den påfrestning det innebär att vara frihetsberövad. Vi arbetar därför sedan flera år med att begränsa antalet häktningar och tiden i häkte. Vi har till exempel tagit fram riktlinjer för detta. Tillsammans med Kriminalvården har vi också ett projekt som syftar till att minska isoleringen i häkte.

Åklagarens uppdrag är att utreda och lagföra brott enligt den lagstiftning vi har. För att utföra uppdraget ska åklagaren hos domstol begära misstänkta häktade när det är motiverat i det enskilda fallet. Det finns tre skäl för häktning: risk för att misstänkta begår nya brott, påverkar utredningen eller inte kommer till en eventuell rättegång. Det krävs också att det är ett brott av visst allvar. Därutöver görs en bedömning om häktning är proportionerlig, det vill säga rimlig i det enskilda fallet. 

Till domstol bara när det är motiverat

Åklagaren kan anhålla en misstänkt i tre dagar. Därefter måste åklagaren gå till domstol och begära personen häktad alternativt häva anhållandet. Om åklagaren begär personen häktad gör domstolen en självständig prövning som kan överklagas till hovrätt och även till Högsta domstolen. Förra året fattades 26 700 anhållningsbeslut och 11 000 framställningar om häktning gjordes. Siffrorna visar att polis och åklagare tidigt säkrar bevis och därför kan släppa misstänkta fria. De visar också att åklagaren bara går till domstol när det verkligen är motiverat.  

När någon häktats prövar såväl åklagaren som domstolen fortlöpande om häktningen och eventuella restriktioner ska bestå. Ofta kan restriktionerna lättas vartefter utredningen fortskrider och bevisningen säkrats. 

Om det inte skulle gå att häkta personer som kommer till Sverige och begår brott skulle vi bli ett land där man kan begå brott utan att straffas.

Den debatt som nu förs efter häktningen av artisten ASAP Rocky är välkommen men behöver nyanseras. Antalet häktade personer eller långa häktningstider kan knappast minskas radikalt med nuvarande lagstiftning. Sedan en ganska lång tid finns en bred politisk, och som det verkar även folklig, vilja till skärpta straff för många brott. 

Med längre straff följer också fler i häkte. Straffskärpningen för de grova vapenbrotten är ett exempel på detta – där minimistraffet numera är två års fängelse, vilket innebär så kallad obligatorisk häktning. Ett av syftena med denna lagändring är att de som ertappas med skjutvapen på allmän plats direkt kan plockas bort från gatan och det syftet har uppnåtts.

Större risk att utländska medborgare avviker

Utländska medborgare häktas oftare än svenskar eftersom risken är större att de inte kommer till rättegången. Om det inte skulle gå att häkta personer som kommer till Sverige och begår brott skulle vi bli ett land där man kan begå brott utan att straffas. Exempel på brott det kan röra sig om är smuggling och stölder. 

Ibland gör utredningen att det är motiverat med längre häktningstider. Komplicerade tekniska undersökningar kan ta tid och hjälp kan behövas från andra länder. Även polisens utredningsresurser kan spela roll. En brottstyp som ökar och som vanligtvis har långa utredningstider är sexualbrott mot barn på internet. Ofta handlar det om ett stort antal utsatta barn på olika platser och ett mycket omfattande utredningsmaterial. Det handlar om allvarlig brottslighet där misstänkta som regel behöver vara häktade länge för att utredningen ska kunna fullföljas och nya övergrepp förhindras.

Opartisk och grundlig utredning

Åklagarens uppdrag är att föra statens talan. Då är det viktigt att göra en opartisk och grundlig utredning så att brott klaras upp och så att den som drabbats av brott kan få upprättelse. Det ska vi fortsätta göra. Vi ska också fortsätta arbetet med att, inom den lagstiftning som finns, försöka minska de negativa effekterna för den som frihetsberövats. Vi ställer oss även bakom de förslag till ändringar av lagstiftningen som regeringen nu arbetar med och som syftar till att minska antalet häktningar och korta häktningstiden.

 

Av Petra Lundh 

Riksåklagare

Katarina Johansson Welin 

Tillträdande vice riksåklagare