Restriktionerna tas bort i ett farligt läge

DEBATT. Den 29 september lyfts de flesta kvarvarande coronarestriktionerna i Sverige. Och vid jämförelser av smittspridningen i de nordiska grannländerna förefaller vårt land just nu ligga relativt bra till. Antalet nya fall är, relativt folkmängd, i paritet med läget i Finland och Danmark, och endast en dryg tredjedel av den aktuella mycket höga siffran i Norge (A. i diagrammet nedan). Detta representerar inte någon plötslig förändring. Sett över hela sommaren har Sverige nästan hela tiden legat lägst bland de nordiska grannländerna när det gäller antal nya diagnosticerade fall. 

Titta på inläggningarna

Men någonting i bilden stämmer inte. För när man i stället tittar på aktuella sjukhusinläggningar i covid-19 (B. i diagrammet), så ligger Sverige inte endast högst bland grannländerna, utan vi har nästan dubbelt så många inläggningar som Norge – trots att vi, relativt folkmängd, bara har en dryg tredjedel så många nya fall. Jämfört med Finland – som har ungefär lika många nya diagnosticerade fall som vi – så har vi just nu mer än fem gånger så många covidpatienter inlagda på sjukhus, relativt folkmängd. Även när det gäller Danmark är relationen den omvända när man jämför fall och sjukhusinläggningar. Mönstret är något mindre dramatiskt när det gäller intensivvården, men ändå anmärkningsvärt (C. i  diagrammet).  

Sverige testar för få

Hur ska vi förklara detta? 

Att det kan förklaras med en fem-sex gånger mer generös sjukhus- och iva-inläggning i Sverige än i Finland är inte sannolikt. Inte heller av att Sverige av någon anledning skulle ha en svårare form av covid-19 än Finland, Norge och Danmark. Och uppenbarligen kan det inte bero på högre svenska smittotal under sommaren, eftersom Sverige låg lägre än grannländerna också då. Förklaringen till diskrepansen måste ligga någon annanstans. Det rimligaste är att det har att göra med diagnosticeringen av nya fall – det vill säga att vi hittar betydligt färre av de smittade i Sverige än man gör i grannländerna. 

Denna slutsats stärks när man tittar på hur mycket de olika länderna testar för viruset (D. i diagrammet). Sverige virustestar minst av alla länder i Norden – enligt senast publicerade data sex gånger mindre än Danmark, och bara drygt hälften så mycket som Norge och Finland.  

Sverige har också en större andel positiva tester än Finland och Danmark, trots på papperet liknande smittspridning (E. i diagrammet).  

Det tycks alltså som att vi än en gång har sjunkit till för låga nivåer av virustestning i Sverige, och att vi missar väldigt många nya fall av covid-19. 

Mycket osäkert läge

Vi befinner oss, trots de snart lättade restriktionerna, i ett mycket osäkert läge. Den smittsamma deltavarianten har tagit över här, liksom i de flesta andra länder. Skolorna har just öppnat, och en mycket liten andel av svenska skolungdomar är vaccinerade. Det som har sett ut som ett relativt lugnt läge är med all sannolikhet inte det. Om vi just nu, relativt folkmängd, har dubbelt så många covid-inläggningar som Norge, så har vi sannolikt också en betydligt högre smittspridning än grannlandet.  

Många vittnar om stora sjuktal i skolorna, om svårigheter att snabbt testa sig, och om en ökande passivitet när det gäller smittbegränsande åtgärder, inklusive testning. 

Ignorera inte verkligheten

I Norge beskrivs just nu smittspridningen som ”skenande”. Vi har all anledning att inta en lika vaksam och alert hållning som norrmännen. Om restriktionerna nu lättas måste vi testa betydligt mer, smittspåra mer, använda mer smittbegränsande åtgärder som munskydd och eventuellt vaccinpass, och vaccinera fler unga. Vi kan inte ignorera verkligheten. 

Förtydligande: Det har efter publicering kommit till vår kännedom att VG, som uppdaterar sina nordiska covid-19-data minst en gång per dag, trots detta inte uppdaterat finska data för sjukhusinläggningar och iva. Av den anledningen blir jämförelsen med Finland, när det gäller dessa två parametrar, inte korrekt. Övriga data i artikeln har varit korrekt uppdaterade av VG och Our World in Data.

Av Nele Brusselaers

Docent i klinisk epidemiologi, Karolinska institutet 

Lena Einhorn

Med dr i virologi 

Fredrik Elgh

Överläkare och professor i virologi, Umeå universitet 

Åke Gustafsson

Med dr i virologi, tidigare chef för mikrobiologi och vårdhygien, Region Gävleborg och Region Uppsala 

Bo Lundbäck

Professor emeritus i lungsjukdomarnas kliniska epidemiologi, Göteborgs universitet 

Anders Vahlne

Professor emeritus och fd chefsöverläkare i klinisk virologi, Karolinska institutet