Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Replik: Sverige ingår ohelig knarkallians med Ryssland och USA

Foto: Jae C. Hong

Den svenska regeringen försvarar en närmast evangelisk strategi mot narkotikan, skriver Damon Barrett och Louise Persson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

"Tillsammans med USA och flera andra allierade trappar vi nu upp den globala kampen mot narkotika” skrev barn- och hälsominister Maria Larsson i Expressen (20/5).

I måndags visades denna ideologiska allians upp för allmän beskådan genom att Larsson, tydligen i rollen som regeringens narkotikaideolog, undertecknade en överenskommelse med narkotikasamordnare från Ryssland, Förenta staterna, Italien och Storbritannien.

Denna överenskommelse är mer av ett separat policydokument och sker vid sidan om de avtal och deklarationer som EU och FN redan kommit överens om och som bland annat Sverige förbinder sig att följa.

Dokumentet skall ses som ett tydligt svar på den starkt växande opinionen på hög nivå som sker runt om i världen, där en öppnare debatt efterlyses och där krav på reformer reses. Det finns ett stort behov hos dessa regeringar att bemöta denna opinion med en enad front, och på så vis skapa illusionen av styrka och enighet.

Att välja allierade som USA och Ryssland, två länder som rutinmässigt kränker mänskliga rättigheter i ”nolltoleransens” namn, är ett stort misstag. Rysslands ”drogtsar” och narkotikasamordnare Viktor Ivanov har ett förflutet i KGB.

Den verkliga ögonöppnaren är just alliansen med Ryssland och USA – två länder vars misslyckade narkotikapolitik inte lett till något annat än statistiska skräckföreställningar. Detta kommer Sverige inte i närheten av, och det är något som varken den svenska regeringen eller dess invånare någonsin skulle tolerera på hemmaplan.

Det borde stämma till eftertanke att Ryssland har en av de värsta hiv-epidemierna i världen. En majoritet smittas genom injektionsbruk, men samtidigt tillbakavisar den ryska regeringen vetenskapliga rön, vägrar sprutbytesprogram, förbjuder metadon och bannlyser information, stänger ner all offentlig debatt och trakasserar människorättsaktivister. Ryssland fängslar mer än dubbelt så många kvinnor för narkotikabrott som hela EU tillsammans.

Förbudet mot metadon har kastat in opiatberoende ryska injektionsnarkomaner in i ett destruktivt bruk av så kallad ”krokodil”, en billig opiatblandning från kodeintabletter, som äter upp mänskligt kött. Ryssland ropar dessutom på militära interventioner mot heroinproduktionen i Afghanistan, något som skulle kunna utsätta svenska trupper för ökade risker. Detta gjordes av den ryska narkotikasamordnaren Ivanov, direkt efter att han undertecknat överenskommelsen med Maria Larsson.

I USA, en annan av Sveriges "allierade" enligt Maria Larsson, fungerar narkotikalagarna i praktiken diskriminerande. Sannolikheten att dömas för narkotikabrott för en svart person i USA är tio gånger högre än för en vit person.

Att narkotikalagstiftningen skulle kunna fungera diskriminerande även i Sverige är inte otänkbart och det finns indikatorer på att så sker. Är Sverige beredda på sådana strukturella konsekvenser, och vore det acceptabelt?

Både Ryssland och USA har allvarliga narkotikaproblem, bland de värsta i världen. Är då lösningen att Sverige ska gå i allians med länder som misslyckats i sina ambitioner och ännu allvarligare kränker och medverkar till att skada människor?

Även om det finns allvarliga problem med svenska narkotikapolitiken (exempelvis bristen på sprutbytesprogram och bristande åtgärder för människor med narkotikaberoende som sitter i fängelse), överskuggas de av situationen i dessa länder.

Det är svårt att se vad Sverige tjänar på detta arrangemang – förutom att undvika en öppen debatt om narkotika och reformer. Vad som är säkert är att Ryssland och USA tjänar på sin närhet till Sverige. De kan peka på sin politik som synonymt med den "svenska modellen" och det goda ryktet som försvarare av mänskliga rättigheter, där Sverige historiskt har ett gott rykte. Det enda som tycks binda samman landet med sina nya "allierade" är det nästan evangeliska stödet för förbud som narkotikasamordnarna för fram.

Det är ett misstag som får Maria Larsson och den svenska regeringen att framstå i dålig dager.

Som vanligt är det en önskan om att framstå som tuff i narkotikafrågan som kastar en skugga över det som betyder något – hälsa, värdighet och mänskliga rättigheter.

Damon Barrett och Louise Persson

Damon Barrett är vice ordförande för Harm Reduction International. Louise Persson är forskningsansvarig på Svenska Brukarföreningens Vänner

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!