Måste följa grundlagen. "Fristående skolor är således utan undantag skyldiga att följa denna grundlagsbestämmelse", skriver Bo Rothstein angående gårdagens artikel i Expressen om den muslimska friskolan Römossen. Foto: Jan Wiriden
Måste följa grundlagen. "Fristående skolor är således utan undantag skyldiga att följa denna grundlagsbestämmelse", skriver Bo Rothstein angående gårdagens artikel i Expressen om den muslimska friskolan Römossen. Foto: Jan Wiriden

Religiösa friskolor strider mot lagen

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Vad staten får och inte får göra med oss medborgarna är kanske den mest centrala politiska frågan. Rapporter om diskriminering, korruption och andra slags kränkningar av mänskliga rättigheter sköljer över oss från världens alla hörn. Även om Sverige är relativt förskonat så finns dessa problem även hos oss. Ett exempel är en rapport som den statliga skolinspektionen alldeles nyligen lagt fram där man riktat osedvanlig skarp kritik mot en muslimsk friskola i Göteborg, Römosseskolan. Rapporten visar bland annat på att lärarna ofta kränker elever fysiskt, att flickorna diskrimineras systematiskt i betygssättningen och att eleverna tvingas att delta i religiösa aktiviteter. Betygssättningen grundas mer på vilken personlig relation läraren har till elevens familj än vad eleven faktiskt presterar, det vill säga någon slags vänskapskorruption är satt i system på denna skola.

Eftersom grundskolan är ett offentligt åtagande och finansieras med skattemedel reser detta frågor principiella frågor om just vad staten får och inte får göra. Som i andra demokratiska länder är dessa saker reglerade i grundlagen. För Sveriges del har vi dessutom en grundlag som är mycket tydlig på denna punkt om vilka principer som gäller när offentliga åtaganden ska genomföras. I en dessvärre sällan diskuterad och tillämpad paragraf stadgas att, "Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet" (Regeringsformen 1 kap 9).

När en lärare eller skolledare som i detta fall grundar sin undervisning och betygsättning på den enskilda elevens etnicitet, religion, kön eller familjebakgrund är det därmed att betrakta som ett klart brott mot grundlagen. Tilläggas kan att när grundlagen nyligen ändrades infördes dessutom ett förtydligande av denna paragraf med syfte att ytterligare klargöra att detta stadgande även gäller när privaträttsliga subjekt, som i detta fall en fristående skola, fullgör offentliga uppgifter som har överlämnats till dem. Fristående skolor är således utan undantag skyldiga att följa denna grundlagsbestämmelse.

Som framgår innehåller denna bestämmelse tre viktiga etiska principer - saklighet, opartiskhet och likhet inför lagen - för vad som ska gälla vid utförande av en offentlig uppgift i Sverige. Jag vill dessutom understryka att dessa tre principer ingalunda är att se som några allmänna mål som de som ansvarar för offentliga verksamheter skall sträva efter. I stället är de rättsregler som utan prut ska följas av de som har fått i uppgift att utföra offentliga åtaganden. De gäller såväl domare som socialtjänstens personal som lärare och skolledare i såväl kommunala som fristående skolor.
Grundlagen är, kan man sägas, alla övriga lagars moder. Dess stadganden har därför faktiskt en högre valör än vad som stipuleras i vanliga lagar. Den slutsats som måste dras av detta är att friskolor som när det gäller att anta, undervisa och tillrättavisa elever bygger sina beslut på elevernas etniska, religiösa eller kulturella härstamning kommer i direkt konflikt med vår gällande grundlag. Om vi tar grundlagen på det allvar den förtjänar att tas, går det inte att komma ifrån att den verksamhet som enligt skolinspektionen sker på den nu aktuella skolan inte bara är pedagogiskt tveksam utan att den står i strid med gällande grundlag.

Eftersom det i praktiken inte är möjligt för elever med annan religion eller etnicitet än den muslimska att delta i denna skola kommer denna och andra liknande skolor i direkt konflikt med kraven på opartiskhet, saklighet och principen om likhet inför lagen. Problemet är att skolinspektions rapport saknar insikter om denna problematik. Ur ett demokratiskt perspektiv är det naturligtvis fullständigt skandalöst att vi i Sverige nu har offentligt finansierade skolor som satt könsdiskriminering, korruption och diskriminering på etnisk och religiös grund i system. Grundlagens bestämmelser, såsom de faktiskt alldeles nyligen preciserats av en överväldigande riksdagsmajoritet, leder tveklöst till slutsatsen att denna och alla andra friskolor som drivs på religiösa eller etniska grunder måste avvecklas.

BO ROTHSTEIN
Bo Rothstein är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag