Can Savran (C). Foto: PrivatCan Savran (C). Foto: Privat
Can Savran (C). Foto: Privat
Aphram Melki (C). Foto: CenterpartietAphram Melki (C). Foto: Centerpartiet
Aphram Melki (C). Foto: Centerpartiet
Diana Zadius. Foto: PrivatDiana Zadius. Foto: Privat
Diana Zadius. Foto: Privat
Åke Carlsson (C). Foto: PrivatÅke Carlsson (C). Foto: Privat
Åke Carlsson (C). Foto: Privat

Religionsfrihet måste råda i skolan

Publicerad

Gränsen mellan skolan och religionen kan göras tydligare, skriver Can Savran (C), med flera centerpartister.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I Sverige är kyrkan skild från staten. Vi anser att det är dags att även skilja religionen från skolan. Gränsen mellan skolan och religionen kan göras tydligare.

Religionsfriheten är ett av de viktigaste fundamenten i ett öppet och demokratiskt samhälle. 

Religion bygger ju i grunden på föreställningen om ett gudomligt ursprung och en högre mening med livet. Därför blir också religion en företeelse som delar upp människor i vi som tror och de som inte tror. I bästa fall resulterar religionsutövningen i en känsla av tillhörighet och mening i livet. I sämsta fall blir den exkluderande och förtryckande.

I normala fall är inte barn mogna att välja sin egen religion. Barn har inte heller kännedom om vilka rättigheter och skyldigheter en samhällsmedborgare har. Familjen är i regel den viktigaste referenspunkten där föräldrar och släktingar helt naturligt för över sina religiösa uppfattningar till barnen. 

Men familjens religiösa uppfattningar får inte ensidigt förstärkas genom skolan om vi vill åstadkomma tolerans och integration i samhället. Alla barn har rätt att få ett vidare perspektiv på sin sociala och kulturella tillhörighet. Det är här vi menar att den religionsneutrala skolmodellen har en mycket viktig uppgift att fylla.

 

LÄS MER: Det ska inte finnas skilda världar i skolan 

 

Konfessionella friskolor är vanligtvis baserade på någon av de tre stora världsreligionerna, men även mindre trossamfund driver egna skolor. Enligt en kartläggning gjord av Svenska Dagbladet finns det just nu 71 grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning i Sverige. Av dessa är en judisk, elva muslimska och 59 kristna.

I många fall förmår den religiöst baserade skolan att balansera de två dimensionerna religion och samhälle. Men risken är uppenbar att religiöst baserade skolor i stället kan leda till ökad tudelning, ibland genom att skapa en kulturell klyfta mellan skolbarnen och samhället, ibland genom att motverka jämställdheten mellan män och kvinnor, till exempel genom könsbaserad särbehandling.

Den lagstadgade rätten till skolutbildning innefattar att få en  objektiv bild av det svenska samhället och av världen.  Undervisningen ska också förmedla aktning och respekt för de demokrati- och frihetsprinciper som är basen för vårt samhällssystem. Vi anser att förutsättningarna för detta är bättre i religionsneutrala skolor än i skolor som drivs utifrån en religiös värdegrund. 

 

LÄS MER: Skolan ska inte följa barnens önskan 

 

Religionsfrihet på svenska omfattar rättigheten att välja religion men också möjligheten att välja bort religion. Alla barn har rätt att fostras till medvetna samhällsmedborgare med kapacitet att göra egna val. Vår slutsats är därför att skolundervisning för barn upp till myndig ålder ska bedrivas religionsneutralt och av religionsneutrala organisationer. Vi anser inte att konfessionella skolor har en plats i ett öppet, sekulärt samhälle. Samhället ska därför inte heller stödja sådana skolor med offentliga medel.

Vårt ställningstagande grundas inte på motvilja mot en viss religion till förmån för en annan. Grunden till ställningstagandet är istället djupt förankrat i respekt för den uppväxande individens rätt att själv välja tro och fritt få välja hur den religiösa tron ska utövas. Friheten är inte någonting en gång för alla givet. Den måste ständigt förtjänas, försvaras och erövras på nytt. 

I det ljuset anser vi att den sekulära samhällsmodellen fungerar som religionsfrihetens bästa vän och försvarare.

 

Åke Carlsson (C), kommunstyrelsens ordförande, Uppvidinge kommun

Aphram Melki (C), kommunalråd, Järfälla kommun

Can Savran (C), vice ordförande barn- & utbildningsnämnden, Åre kommun

Diana Zadius (CUF), juridikstuderande, Uppsala

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag