I Kaliber i P1 redogörs för ödesdigra konsekvenser av när olegitimerade läkare lämnas ansvariga för patienters vård utan stöd från legitimerad läkare på plats. Redan år 2015 fattade IVO ett principbeslut om att olegitimerade läkare inte ska få arbeta på akutmottagning ensamma utan legitimerad patientansvarig läkare på plats, detta med både patienternas och läkarnas situation i åtanke. Hur har vi hamnat i den här situationen?
Antalet platser på läkarutbildningen har ökat med 85 procent på tio år men ökningen har inte på långa vägar matchats med motsvarande satsning på AT-platser i regionerna. Allmäntjänstgöring (AT) krävs för att läkare ska erhålla legitimation och är en kvalitetssäkring av läkarens förmåga att självständigt handlägga patienter. Beräkningar visar att Sverige för närvarande har ett underskott om 370 AT-platser. Under 2019 tillkom tre nya platser vilket inte ens motsvarar en procent av behovet.
Fakta om allmäntjänstgöring
Den nuvarande läkarutbildningen ger inte legitimation utan kräver 18 månader allmäntjänstgöring (AT) där läkaren får praktisera sina färdigheter under handledning.
Ansvaret för utbildandet av läkare är delat: högskolorna utbildar läkare fram till examination, regionerna ansvarar för utbildningen fram till läkaren är färdig specialist, en utbildningsperiod om minst totalt 7 år inklusive AT.
Resultatet har blivit en stor grupp av underläkare utan legitimation som står i kö för att få påbörja sin AT och på så sätt komma vidare i karriären. På arbetet har de till skillnad från AT-läkare inte rätt till vare sig handledning eller utbildning, men används som billig och lojal arbetskraft för att bemanna överfulla akutmottagningar runtom i Sverige.
Situationen är nu akut
Situationen är nu akut. Regionerna har helt uppenbart misslyckats med sitt lagstadgade uppdrag att tillhandahålla de AT-platser som krävs för att säkerställa att unga läkare får en trygg introduktion till yrket. Väntetiden till AT är nu i snitt nästan elva månader. Detta har medfört att sjukvården i allt högre grad bemannas av läkare utan legitimation under dåliga arbetsmiljöförhållanden. I reportaget får vi höra om läkare som tar pulsnedsättande medicin och tappar i vikt på grund av den usla arbetsmiljön. Att kastas in i yrket och lämnas ansvarig utan stöd från seniora kollegor vet vi bidrar till att många som utbildat sig funderar på att lämna yrket, och så många som en tredjedel av unga läkare uppger att det är mycket eller ganska troligt att de helt lämnar sjukvården inom fem år. Om detta skulle realiseras innebär det ett stort hot mot den framtida kompetensförsörjningen och därmed svensk vård.
För att kunna säkra patientsäkerheten kräver vi:
Att regionerna tillsätter de 370 saknade AT-platserna omgående.
Att handledning, utbildning och stöd av legitimerad kollega ska garanteras till alla läkare som väntar på AT
Att regioner som trots allt låter vikarierande underläkare före AT gå ensam jour fråntas rätten att anställa nya vikarierande underläkare från Socialstyrelsen
Madeleine Liljegren
Ordförande Sveriges Yngre läkares förening (SYLF)
Sveriges Yngre Läkares förening är en yrkesförening för läkare mellan examination till färdig specialisering, och en del av Sveriges Läkarförbund.
