DEBATT. På myndigheternas Krisinformation.se kan medborgarna läsa om källkritik. Det är värdefull information som kan tillämpas även för att granska vår egen regerings informationsgivning och suggestiva knep.
Under våren 2020 lyckades fransk polis ta sig in det krypterade kommunikationsnätverket Encrochat som använts av kriminella. Meddelanden mellan tusentals olika användare avlästes under flera månader, även i realtid. Informationen kunde sedan delas till brottsutredningar i bl.a. Sverige. Användande av bevisningen har skett efter att svensk åklagare utfärdat en europeisk utredningsorder, alltså en begäran om att i svensk brottsutredning använda den information som hade säkrats.
Problemen med svenska lagen
Den 1 april 2020 infördes hemlig dataavläsning (HDA) i Sverige, ett nödvändigt steg i brottsbekämpningen. Lagen ger polisen möjlighet att i hemlighet avläsa datakommunikation. För att göra det i realtid krävs att åtgärden antingen riktas mot en person som är skäligen misstänkt för ett konkret brott av viss dignitet eller riktas mot en specifik riskperson vanligen för att förhindra särskilt allvarliga brott.
Damberg borde i stället för att slå sig för bröstet över den svenska lagstiftningen göra ett studiebesök hos sin franska kollega.
Avläsningen får endast ske i en avgränsad del av ett informationssystem, t ex en viss elektronisk utrustning eller ett visst användarkonto i en app, socialt media eller lagringstjänst. Det är alltså inte tillåtet för den svenska polisen att läsa av en hel kommunikationstjänst i realtid och ta del av alla användares interaktioner.
Frankrike avgörande
Ett genombrott liknande det i Frankrike hade alltså inte varit möjligt i Sverige på grund av de begränsningar som regeringen själv föreslagit. Hade svensk polis utfört samma operation här i Sverige hade det visserligen också kunnat leda till fängelsedomar. De poliser som utfört den hade riskerat åtal för grovt dataintrång.
I intervjun med inrikesministern Mikael Damberg i SVT:s ”30 minuter” talade han om HDA som en ”game changer”. I nästa andetag nämnde han framgången med Encrochat. Och på sin Facebook-sida har Damberg skrivit ett inlägg med rubriken ”Hemlig dataavläsning – en game changer i kampen mot gängen”, följt av beskrivning av framgångarna som informationen från Encrochat möjliggjort.
Även Justitiedepartementet har via sitt Twitter-konto lagt ut information om framgångarna med Encrochat och i slutet av inlägget länkat till information om de svenska reglerna om HDA. Inlägget har delats av tre personer. Morgan Johansson, Mikael Damberg och den sistnämndes pressekreterare.
Aftonbladet svalde betet
Det är uppenbart att regeringen förmedlar en bild av att HDA möjliggjort framgångarna med Encrochat och att svensk polis hade kunnat göra samma sak med hjälp av HDA. Aftonbladets ledarsida svalde betet. Jonna Sima kallade ”hackerlagen”, alltså HDA, en succé och gav uppenbart Damberg äran för Encrochat.
I verkligheten är det utländsk lag och internationellt rättsligt samarbete som möjliggjort att material från Encrochat har kunnat överlämnas och användas som bevis. HDA har ingenting med saken att göra.
Såvitt avser HDA kommer redovisningen över 2020 års användning i maj med en utvärdering av nyttan med tvångsmedlet. Hittills har det rapporterats om ett fall där HDA använts och som lett till dom. En 31-åring dömdes i februari för grovt narkotikabrott bl a med bevisning från HDA.
Pinsamt för regeringen
Alla förstår varför Damberg felaktigt försöker koppla ihop första punkten i 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet med Encrochat. Fransk polis har gjort mer för att knäcka de svenska gängen än regeringen. Det är en pinsam verklighet, så pinsam att man måste ta till missledande information för att dölja den.
Damberg borde i stället för att slå sig för bröstet över den svenska lagstiftningen göra ett studiebesök hos sin franska kollega. HDA är ett viktigt verktyg, men inte en game changer i dess nuvarande utformning.
Av Daniel Larson
Åklagare och rättspolitisk debattör
