Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Regeringen måste agera mot israeliska bosättningar

Urban Ahlin. Foto: Robban Andersson

Allt fler av EU:s medlemsländer sätter ner foten mot Israels bosättarpolitik. Nu bör Sverige också ta ställning, skriver Urban Ahlin och Peter Weiderud.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

En majoritet av EU:s medlemsländer har publicerat ett uttalande som varnar för de risker som uppstår när medborgare och företag genom investeringar stöder Israels bosättningspolitik. I Sverige har ett sådant uttalande - på grund av oenighet och splittring inom regeringen, blivit försenat.

Den här veckans upptrappning av konflikten, som följd av de tragiska morden på tre israeliska ungdomar och en palestinsk pojke, understryker vikten av ett Sverige som uttalat tar ställning för fred och folkrätt.

De illegala israeliska bosättningarna är ett av de största hindren för fred. En majoritet av EU:s medlemsländer har därför arbetat för ett uttalande som varnar för riskerna som uppstår när medborgare och företag genom investeringar stöder Israels bosättningspolitik. Sverige har på grund av oenighet inom regeringen inte förmått anta ett svenskt uttalande. Följden av alliansregeringens oenighet är att uttalandet nu är sex månader försenat.

I den israeliska tidningen Haaretz kunde man nyligen läsa att 17 medlemsländer varnat både medborgare och företag för att investera i Israels bosättningar. Det är en kraftfull signal om att de olagliga bosättningarna måste avvecklas. Frankrike, Italien och Spanien som var pådrivande i arbetet fick, genom sina uttalanden, snabbt tolv andra EU-länder att ansluta sig till en hållning som nu gemensamt diskuteras i EU.

I Sverige har en oenig regering valt att nonchalera behovet av ett svenskt ställningstagande till Israels bosättningspolitik.

Vi socialdemokrater hoppas att det handlar om en försening i den politiska processen och inte en ändrad ståndpunkt i synen på Israels bosättningspolitik. Skulle förseningarna vara ett uttryck för en positionsförskjutning från alliansregeringen kommer ett regeringsskifte i september innebära tydliga förändringar av Sveriges utrikespolitik i Mellanöstern.

Alliansregeringen bör därför sluta förhala det svenska ställningstagandet och följa andra medlemsstaters goda exempel. Följande bör vara vägledande:

* Finansiella transaktioner, investeringar, köp och andra ekonomiska aktiviteter i israeliska bosättningar eller i verksamhet som gynnas av israeliska bosättningar, orsakar legala och ekonomiska risker eftersom israeliska bosättningar enligt folkrätten är uppförda på ockuperad mark som inte är en del av Israels territorium.

* Israeliska bosättningar är enligt folkrätten olagliga och utgör ett hinder för både fred och en framtida två-statslösning. EU och dess medlemsstater kommer inte att erkänna någon förändring av de gränser som gällde innan 1967, även gällande Jerusalem, om inte båda parter kommer överens om detta.

EU-ländernas uttalande är ett tydligt uttryck för att en majoritet av medlemsstaterna börjar tappa tålamodet. Allt fler väljer nu att sätta ner foten och agera mot Israels folkrättsstridiga bosättarpolitik. Att så många av EU:s medlemmar samlats kring ett så tydligt ställningstagande inger hopp om att Europa kan bidra till att stoppa våldet och skapa en varaktig fred. Nu måste den svenska regeringen också agera.


Urban Ahlin, utrikespolitisk talesperson Socialdemokraterna
Peter Weiderud, förbundsordförande Socialdemokrater för Tro och Solidaritet

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!