Regeringen kan fylla arenor med arbetslösa

Läget på arbetsmarknaden är ett problem för statsfinanserna och förtroendet för välfärdsstaten, skriver Günther Mårder.
Foto: Erik Simander/TT
Günther Mårder är vd för Företagarna.

Digitalisering och AI i all ära, men det är fel fokus för en myndighet som inte ens klarar att svara i telefon när arbetssökande ringer. 

Arbetsförmedlingens ledning tycks vilja göra allt utom att arbeta med sitt kärnuppdrag – men en sminkad gris är fortfarande en gris, skriver Günther Mårder. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Ibland är siffror svåra att ta in. 400 000 människor till exempel. Det är vad som krävs att fylla Madison Square Garden i New York mer än 19 gånger. Eller den globformade Avicii Arena i Stockholm 25 gånger. Det är också antalet människor som är arbetslösa i Sverige. Siffrorna är alarmerande men tyvärr inte en nyhet. Ur ett samhällsperspektiv och ett företagarperspektiv är det än mer oroande att den politiska debatten kretsar kring siffrorna och inte kring analysen, förståelsen av problemen och lösningarna.

Urholkar förtroendet för välfärdsstaten

Läget på arbetsmarknaden är ett problem för statsfinanserna, förtroendet för välfärdsstaten och för de enskilda individerna som inte kan försörja sig själva och sin familj. I skuggan av regeringskriser, budgetförhandlingar och statsministeromröstningar har den så kallade reformeringen av Arbetsförmedlingen fortsatt, men det är omöjligt att överblicka processen då regeringen presenterar utvalda delar separat och inte som en helhet. 

Arbetsförmedlingen tycks hellre göra tv än att jobba med arbetslösa och arbetskraftssökande arbetsgivare.

Arbetsförmedlingen behöver reformeras fullständigt. Det kräver eftertanke, mål och inte minst politisk styrning. Tvärtemot lämnar regeringen till myndigheten själv att besluta hur stora delar av reformen ska gå till. Som ett brev på posten blir slutsatsen att myndigheten behövs och behöver få stor budget. Denna svaga styrning förklarar en hel del av avsaknaden av resultat för den statliga arbetsmarknadspolitiken. 

10 000 anställda

Stora delar av reformen handlar om att myndigheten ska upphandla tjänster av privata aktörer, samtidigt som de upphandlingar som redan görs inte håller måttet. Trots att det redan åligger Arbetsförmedlingen att kontrollera, följa upp och utvärdera leverantörer har myndigheten visat att den med drygt 10 000 anställda och 70 miljarder kronor i budget inte klarar av sina kärnuppdrag: Upphandlingarna utvärderas inte och kontrollen av leverantörer brister. 

Den uppföljning som faktiskt sker fokuserar på mindre detaljer och formalia men inte på avgörande faktorer som att utbildningar sker i ändamålsenliga lokaler eller att det finns behöriga lärare. 

Näringslivet är bättre lämpat

Företagarna är naturligtvis positiva till att fler privata aktörer ska kunna bidra till matchningen – förtroendet för myndighetens förmåga är kört i botten. Vi ser också överväldigande bevis för att näringslivet är bättre lämpat än staten för att förstå vad näringslivet behöver. 

Arbetsförmedlingen riskerar bli ytterligare ett hinder för företag som letar efter kompetent arbetskraft. Två av tre företagare saknar förtroende för Arbetsförmedlingen och endast 11 procent av företagen uppger att de skulle använda sig av myndigheten om de skulle rekrytera i dag. 

En sminkad gris

Arbetsförmedlingens ledning tycks vilja göra allt utom att arbeta med sitt kärnuppdrag, men en sminkad gris är som bekant fortfarande en gris. 

Förra veckan presenterade Arbetsförmedlingen att de ville byta namn till Arbetsmarknadsmyndigheten. Myndigheten tycks hellre göra tv än att jobba med arbetslösa och arbetskraftssökande arbetsgivare. I den senaste sändningen diskuterades digitalisering, automatisering och AI. Spännande, men fel fokus för en myndighet som inte ens klarar att svara i telefon när arbetssökande ringer. 

Arbetsmarknadspolitiken kräver en tydlig politisk vision. Om inte ens arbetsmarknadsministern orkar uppbåda förslag för hur reformeringen av Arbetsförmedlingen ska gå till utan lämnar det till en redan kraftigt ifrågasatt myndighet att själv uppfinna syfte och mening kommer den havererade arbetsmarknadspolitiken aldrig att återhämta sig. 


Av Günther Mårder

Vd Företagarna