Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Regeringen bevarar i praktiken månggifte

Sara Gille (SD)Foto: Sverigedemokraterna
Mikael Eskilandersson (SD)Foto: Sverigedemokraterna
Foto: WIKTOR NUMMELIN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det nya lagförslaget om polygami är tandlöst.

Nya månggiften kan ingås i ett och ett halvt år framåt utan åtgärd – och även efter det finns det kryphål.

Rädslan för att tydligt markera är talande för den självutnämnda feministiska regeringen, skriver Mikael Eskilandersson (SD) och Sara Gille (SD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Regeringen vill bevara månggiften i Sverige under överskådlig tid framöver och vill att det fortsatt ska vara möjligt att registrera nya månggiften som ingåtts före juli 2021. Det blir i alla fall innebörden om månggiftesutredningens förslag genomförs. Bara månggifte som ingåtts efter 1 juli 2021 ska nekas att registreras hos de svenska myndigheterna enligt förslaget. 

I Sverige har månggifte sedan länge varit förbjudet i lag. Sedvänjan bygger på en kulturell och religiös syn där kvinnor värderas lägre än män. Månggiften existerar nästan enbart inom starkt patriarkala kulturer där kvinnan har en underordnad roll gentemot mannen. Ofta är det inte kvinnorna själva som fattar besluten kring giftermål utan det bestäms av familjen eller släkten. 

Tre punkter som är extra oroande

Att Sverige erkänt månggifte är ett hån mot det jämställdhetsarbete som bedrivits under en lång tid. Det förslag som presenterats är svagt och markerar inte tillräckligt hårt mot månggiften och polygami. Det finns framförallt tre punkter som är extra oroande kring den, av regeringen, tillsatta utredningens förslag:

Lagen kommer inte påverka äktenskap som ingåtts innan juli 2021. Detta gör att nuvarande månggiften tillåts fortsätta utan att regeringen sätter stopp. 

Nya äktenskap kan ingås ända fram till juli nästa år och kommer vara fortsatt giltiga även framöver. 

Det kan fortsatt göras undantag från erkännandeförbudet om det finns ”synnerliga skäl”. 

Vidare hävdar justitieministern att det är Socialdemokraterna som varit drivande i frågan om förbud – en sanning med modifikation. När riksdagen röstade igenom att månggifte skulle utredas i mars 2017 dröjde det ett halvår innan regeringen tillsatte en utredare, först efter att riksdagen kallat dåvarande minister till utfrågning påbörjades arbetet. Regeringen lät också bli att lägga in månggifte i den utredning som tillsattes kring barnäktenskap – trots att problematiken många gånger överlappar. 

När riksdagen året därpå röstade igenom nya, hårdare, krav på förbud mot polygama äktenskap och barnäktenskap motsatte sig både Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet förslaget om förbud och inskränkningar.

Retoriken behöver matcha lagstiftningen

Rädslan för att tydligt markera är talande för den självutnämnda feministiska regeringen. Morgan Johanssons försök att skönmåla insatsen i efterhand är både missvisande och osmaklig. 

Vi har alltid förespråkat ett totalt förbud mot månggifte och att svenska myndigheter inte heller ska erkänna månggiften som ingåtts utanför landets gränser. Vidare driver vi också frågan om ett definitivt slutdatum, ett exakt datum då alla månggiften ska vara upplösta. Antingen sker detta på eget bevåg eller genom att myndigheterna kliver in. Med ett slutdatum upphäver vi kvarvarande månggiften och sätter slutligen punkt för månggifte i Sverige. 

Samtliga partier är överens om att månggifte är dåligt så varför inte täppa igen kryphålen i lagstiftningen en gång för alla? Inga ”synnerliga skäl” eller andra pysventiler som lämnar utrymme för fortsatta månggiften. Först genom att stoppa alla möjligheter kan vi komma tillrätta med kvinnoförtrycket på riktigt. Retoriken behöver matcha lagstiftningen och här bär politikerna det yttersta ansvaret. 

Mikael Eskilandersson (SD)

Familjerättspolitisk talesperson och Riksdagsledamot 

Sara Gille (SD)

Riksdagsledamot i civilutskottet