1937 kom min farmor till Sverige som politisk flykting från Berlin. Hon tvingades fly undan nazismen tillsammans med sin mamma. Hennes pappa som hade förföljts och straffats för att han var fackligt aktiv och med i motståndsrörelsen mot Hitler var redan i Sverige sedan två år och väntade i Göteborg när de kom fram.
Nästan 80 år senare, den 12 november i år har nazistiska nordiska motståndsrörelsen planerat att genomföra en demonstration i Stockholm, där de ska tåga från Norrmalmstorg till Mynttorget.
Den 12 november planeras motdemonstrationer att hållas och det finns flera organisationer och rörelser som aktivt arbetar mot rasism och för ett öppet och inkluderande Sverige. Vi har också politiska partier, ungdomsförbund och fackförbund som arbetar med detta.
Samtidigt som alla dessa goda krafter finns ser vi hur rasismen breder ut sig, normaliseras och i förlängningen även skördar offer. Vi har vardagsrasismen som äger rum dagligen på arbetsplatsen, i skolan och inte minst på sociala medier.
LÄS MER: Jag vägrar tro att 800 000 av oss är rasister
Rasismen normaliseras genom hur vi agerar. Nu senast genom att rasismen bjuds in i finrummen då Sverigedemokraterna på fredagen anordnar en gala på Grand Hôtel i Stockholm för Europas extremhöger. I samma lokal som tillställningen kommer att hållas talade Rudolf Hess, minister i Hitlers regering, för 81 år sedan.
Jag tänker inte jämföra nutid med det Tyskland min farmor och hennes föräldrar flydde ifrån. Det är dock hemskt att vi ens ska behöva göra jämförelser. Att vi inte har lärt oss av historien.
Rasismen leder också till att brott begås. För bara lite mer än ett år sedan dödades tre personer i ett rasistiskt dåd på Kronans skola i Trollhättan. Rasistiska hatbrott sker dock dagligen. I slutet av oktober knivhöggs en tonåring i Mölnlycke efter att gärningsmannen och hans vän skrikit ”jävla blattar” och i början av september satte några personer eld på ett träkors utanför ett asylboende i Farsta. I BRÅ:s statistisk över polisanmälningar för år 2015 identifierades cirka 4 770 som hatbrott med rasistiska motiv.
Jag vill att regeringen tar ansvar och inser allvaret i vad som håller på att hända. Hur snabbt opinionen svängt sedan förra hösten. Regeringen måste också sluta att själva bidra till detta genom att bland annat misstänkliggöra människor på flykt, inskränka deras möjlighet till skydd och utrycka sig i termer av ”Vi kan inte ansvara för alla Mellanösterns tonårspojkar” som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson gjorde i SVT:s Agenda.
Det som händer i Sverige nu är något jag inte ställer upp på och ju fler vi är som säger ifrån desto bättre. Precis som förra hösten då det var civilsamhället som snabbt mobiliserade för att ta emot och hjälpa de människor på flykt som kom till Sverige så tänker jag att vi får göra samma sak vad gäller den alltmer utbredda rasismen.
Vi får ta täten och förmå regeringen att inse allvaret. Att kritisera Grand Hôtel på deras Facebooksida och ge hotellet dåliga recensioner kanske inte kommer ändra något, men vi agerar åtminstone och det är ett steg i rätt riktning.
Sverige ska vara ett öppet och inkluderande land. Med denna artikel vädjar jag därför till er som läser att ni också säger ifrån och att vi kan samarbeta oavsett politisk färg för ett Sverige utan rasism där alla känner sig välkomna. Vi måste visa att vi har lärt oss av historien.
Emma Persson
Advokat
