Israeliska bomber över Gaza i går. Enligt forskaren Magnus Norell kan en kortsiktig vapenvila fungera. men för en långsiktig fred krävs flera åtgärder som i nuläget är svåra att uppnå. Foto: Ahmed Jadallah
Israeliska bomber över Gaza i går. Enligt forskaren Magnus Norell kan en kortsiktig vapenvila fungera. men för en långsiktig fred krävs flera åtgärder som i nuläget är svåra att uppnå. Foto: Ahmed Jadallah

Räkna med Hamas som enda vinnaren

Publicerad

DEBATT. Ett robust stöd till den palestinska myndigheten är nödvändigt för att uppnå det internationella samfundets mål med en tvåstatslösning, skriver forskaren Magnus Norell.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Trots bussbomben och det upptrappade tonläget blev det i går kväll klart med vapenvila - och med det återvänder lugnet till Gaza och till israeliska städer och byar. Men det blir knappast ett långsiktigt lugn. Inga av de grundläggande frågorna är lösta. De israeliska kraven på att Hamas ska upphöra med missil­beskjutning samt säkra att inga av de mindre islamistgrupperna (främst det Iranstödda islamiska jihad) på egen hand fortsätter attackerna, lär knappast överleva så länge som det inte finns någon långsiktig, strategisk lösning.

För att detta ska uppnås måste flera aspekter på konflikten tas med i kalkylen. För det första krävs att omvärldens stöd för en fredlig lösning bibehålls. Men dessutom måste de viktigaste externa aktörerna (USA, EU, Egypten och Qatar) ha någon form av gemensam agenda, och så är inte fallet just nu.

Dessutom måste omvärlden bestämma sig för vem på den palestinska sidan man ska satsa på; den palestinska myndigheten, PA, som den ser ut med premiärminister Fayyad och president Abbas i spetsen. Eller Hamas, som alltmer framstår som en segrare i konflikten och som under ett medialt regn av militärt bravado och uppmaning till våld och terror mot Israel och sina arabiska motståndare, stärkt sin politiska position.


Det är informativt att jämföra Hamaskontrollerade medier med PA-kontrollerade dito. Den förstnämnda fylld av hätska utfall, uppmaning till våld och terror, och den sistnämnda med fokus på en diplomatisk lösning, uppmaning till enighet och med en i huvudsak total frånvaro av hot och hätska utfall mot Israel. Målet för Hamas att bli den främste företrädaren för den palestinska rörelsen har i och med krisen i Gaza och det stöd man fått från regionen, kommit närmare.

Det internationella samfundets uttalade mål med en tvåstatslösning riskerar att helt hamna i bakvatten utan ett robust stöd till PA. Inte främst ekonomiskt (palestinierna och PA får redan ett stort ekonomiskt stöd från omvärlden), men politiskt. Av det skälet var det klokt av den amerikanska utrikesministern Clinton att besöka Ramallah. Men det kräver också att Hamas inte erkänns och att pressen på rörelsen att acceptera PA:s politiska mål med en kompromisslösning som den enda möjliga inte minskar, om man vill ha en fredlig lösning. En fortsatt press på den israeliska regeringen att inte gradera ned förbindelserna med PA, även med en ändrad status i FN (omröstningen i FN:s generalförsamling är planerad till 29/11), är också en huvudingrediens i en sådan politik.

Efter Hamas politiska seger i den senaste kraftmätningen med Israel är det dock inte särskilt troligt att Hamas kommer att sättas under press. Efter det massiva stöd Hamas fått efter krisen från flera olika håll i regionen - nu senast i ett ändringsförslag till den tunisiska konstitutionen som skulle göra det olagligt att sluta fred med Israel - är det svårt att se vare sig USA eller EU bli tuffare i sina relationer gentemot Hamas. Och häri ligger dilemmat; det är i dagsläget omöjligt för PA och Hamas att komma överens eller kompromissa på ett sätt som gynnar en fredlig lösning.

Därtill är motsättningarna för stora: PA:s strategiska mål om en tvåstatslösning går helt på tvärs emot Hamas långsiktiga mål om en enstatslösning där Israel upphör att existera. Denna målsättning uttalades av president Abbas så sent som för några veckor sedan i en intervju med israelisk press och underströks av bland Abbas stabschef Hussein Al-Araj under The Palestinian Israeli Peace NGO Forum, den årliga konferens mellan israeliska och palestinska icke-statlig a organisationer som gick av stapeln i Jeriko i förra veckan.


För att ett scenario där PA och Hamas kommer överens på ett sätt som skulle gynna en fredlig lösning av konflikten ska bli möjlig, måste Hamas ge upp sina långsiktiga mål om att förinta Israel, och i dagens situation - där rörelsen återigen lyckats stå emot Israel militärt - är detta inte ens en teoretisk möjlighet. För PA däremot, som alltmer tappat politisk mark gentemot Hamas, finns det en stor risk att man helt ger upp försöken att uppnå en politisk lösning med Israel. Den nuvarande israeliska regeringens ovilja att gå PA till mötes bidrar i hög grad till detta. Med stöd från konservativa islamistregeringar i Egypten, Qatar och Turkiet (vars ledare Erdogan ny­ligen kallade Israel en terroriststat och vars utrikesminister besökte Gaza under krisen), är chansen stor för att Hamas, i brist på verksamma alternativ, blir den främste representanten för palestinierna. Det är svårt att se en mera destruktiv utveckling när det gäller en fredlig lösning av konflikten mellan israeler och palestinier.

 

MAGNUS NORELL, Forskare vid Utrikespolitiska institutet, UI, med inriktning på terrorism och Mellanöstern.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag