Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Rädda pojkarna med mer jämställd skola

Klassfråga. Många pojkar har det svårt i skolan. Det vill Folkpartiets Jan Björklund och Maria Arnholm ändra på. Foto: Sven Lindwall

Varken flickor eller pojkar ska hållas tillbaka av sina könsroller - ge lärarna och skolledarna verktyg för ökad jämställdhet, skriver Jan Björklund och Maria Arnholm.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Under alltför lång tid har vi tappat bort pojkarna och männen i jämställdhetsarbetet. Ett av de allvarligare uttrycken för det är skolresultatens utveckling.

I dag presterar flickor generellt bättre än pojkar i alla ämnen utom idrott. I bara sju kommuner har pojkarna högre meritvärde än flickorna. Det är helt uppenbart att oberoende av social eller etnisk bakgrund, var i Sverige man bor och i vilken skola man går, så misslyckas många pojkar.

Ett av ämnena där skillnaden är som störst är i svenska. En av fyra 15-åriga pojkar kan inte läsa på en grundläggande nivå. Den som inte kan läsa och skriva ordentligt kan sannolikt inte heller prestera bra i de övriga ämnena, och inte heller förstå vad som står i en nyhetsartikel.

Alla flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Alla ska vi få leva våra liv som de individer vi vill vara - fria från könsnormer och fördomar. Men vi har fortfarande lång väg kvar att gå.

I debatten är det kvinnorna och flickorna som står i fokus. Det är rimligt, eftersom könsrollerna slår hårdast mot dem. Kvinnor är mer utsatta för våld i nära relationer, de får lägre lön och pensioner, arbetar oftare deltid, blir utsatta för diskriminering, är oftare sjukskrivna och utför den absoluta majoriteten av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Folkpartiet vill att regeringen ska bredda sitt jämställdhetsarbete och skolan är en viktig arena.

Regeringen har haft en delegation för jämställdhet i skolan, Deja, som bland annat har undersökt hur det kommer sig att pojkarna hamnar efter i skolan. Det är uppenbart att en betydande del av skillnaderna i skolresultat beror på de könsroller som flickor och pojkar fostras in i, där flickor förväntas vara duktiga och pojkar struliga. Det talas om en "antipluggkultur" bland pojkar.

Under de två senaste mandatperioderna har vi lagt om kursen för svensk skola. Vi har förändrat den i grunden med bland annat nya kursplaner, ny betygsskala, skriftliga omdömen, betyg från årskurs sex och en ny lärarutbildning. Målet med alla våra reformer är ett ökat fokus på kunskap. I läroplaner och examensmål finns tydliga formuleringar om jämställdhet.

Våra reformer kommer att ge full kraft först när vi också fokuserar på könsskillnaderna i skolan. Från förskola till gymnasieskola behöver arbetet genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv som utmanar normen om de duktiga flickorna och de struliga pojkarna. Därför behöver vi stärka arbetet på skolorna.

För att det ska kunna bli möjligt krävs att de som möter eleverna har kunskap om hur man arbetar med jämställdhet i skolan. Det räcker inte att veta om att skillnaderna finns där - skolan och lärarna behöver verktyg att arbeta med. I Gnesta handlade det bland annat om att förbjuda statustävlingar och skojbråk i korridorerna, och skolan gjorde om sex- och samlevnadsundervisningen så att den blev mer inkluderande. Där syns resultat. Jämställdhetsarbetet har gjort att eleverna mår bättre och att pojkarnas betyg har höjts.

Under nästa mandatperiod vill vi se ett jämställdhetslyft för skolan, ett jämställdhetslyft för både lärare och skolledare som ger dem verktyg för arbetet för ökad jämställdhet. Det kan exempelvis handla om vidareutbildning i hur man bäst arbetar för att förebygga könsnormer, och om vägledning i hur man kan upptäcka vilka insatser som behöver göras. Inom läslyftet kan det också behövas särskilda insatser för att förbättra pojkars läsförståelse.

Skolan ska vara en arena där stereotyper utmanas och ifrågasätts och där varken flickor eller pojkar hålls tillbaka av sina könsroller. Bara så kan vi se till att alla elever, både flickor och pojkar, når så långt som möjligt.

Jan Björklund, FP

är partiledare och utbildningsminister.

Maria Arnholm, FP

är jämställdhetsminister.