Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Publicera detaljerad data om covid-19 fritt på nätet

Prislappen för att frigöra detaljerad covid-data är bara fickpengar, jämfört med priset för en stillastående ekonomi, skriver Ola Rosling.
Foto: MARCO OTTICO/TT
Ola Rosling är verksamhetschef och medgrundare av stiftelsen Gapminder.org.

När myndigheter värnar sitt analysmonopol, uppstår ett faktavakuum i vilket felaktiga gissningar stortrivs. För att stoppa smittan behöver vi se detaljerad data. 

Regeringen bör därför använda sina nya befogenheter till att beordra, och bekosta, att regionerna omgående börjar publicera detaljerad och jämförbar covid-statistik, skriver Ola Rosling.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Förra veckan rapporterade TV4 att man hade ”fått ut” siffror från Folkhälsomyndigheten som tycks visa att ”lärare smittades mer än andra yrken under hösten”. Men slutsatsen är förhastad. Analysen bortser från skillnader i testning av olika yrkesgrupper och FHM publicerar inte sådana siffror. 

Blir färre bussförare smittade efter införandet av krav på munskydd i rusningstrafik? Smittas färre lärare när skolorna är stängda? Kontinuerlig statistik för yrkesgrupper skulle kunna visa om restriktionerna fungerar. Men hittills har FHM endast publicerat sådana siffror vid två tillfällen och den beräkningsmetod man använt kan vara missvisande. Eftersom olika yrkeskårer är olika stora delar man antalet påträffade fall med antalet yrkesverksamma. 

Viktig parameter utelämnas

I den första rapporten för våren blev slutsatsen att skolpersonal smittats mindre. Med samma metod blir nu slutsatsen för hösten att skolpersonal smittats mer. Men bägge slutsatserna kan vara felaktiga. Man utelämnar nämligen att olika yrkesgrupper testats olika mycket. Under våren var skillnaderna kanske små, då nästan all testning gjordes på sjukhus, men under hösten har skillnaderna troligen varit stora.

Ofta finns det inga onda avsikter. De anställda är bara människor. De är rädda för kritik och att vi ska hitta fel i deras siffror.

Med hjälp av data för postnummer har Expressen nyligen avslöjat att rikare bostadsområden använt merparten av testkapaciteten, medan fattigare områden nästan inte testats alls. De yrken som FHM jämför mot skolpersonalen är mycket vanligare i fattigare bostadsområden: pizzabagare, taxiförare, fastighetsskötare och städare. 

Om FHM nu återigen planerar att jämföra yrken, måste man ta hänsyn till detta. Man bör också visa sjukhusinläggning per yrke. Många detaljerade siffror finns redan insamlade, i alla regioner, bekostade med skattepengar. Men dessa siffror görs inte fritt tillgänglig. Varför inte?

Myndigheter vill ha analysmonopol

Jag har jobbat i tjugo år med att frigöra offentlig statistik. När skattefinansierad data hålls fången på det här viset, ger det myndigheter ett trevligt analysmonopol, dvs tolkningsföreträde. Ofta finns det inga onda avsikter. De anställda är bara människor. De är rädda för kritik och att vi ska hitta fel i deras siffror. 

Min pappa, Hans Rosling, hittade på diagnosen DBHD: DataBase Hugging Disorder. Som tur är går den att bota, med en kombination av folklig påtryckning underifrån och tydliga order uppifrån.

Lär av Uppsalas öppenhet

För att försvara sitt beteende brukar myndigheternas ansvariga komma med två olika standardargument. Det första lyder ”det finns sekretessproblem”. Men sådana går att lösa. Region Uppsala har inte låtit sig hindras. Varje vecka publiceras nya detaljerade postnummerkartor i projektet ”Crush covid”, vilka visar tydliga skillnader mellan stadsdelar. 

Andel testade och positiva resultat för olika postnummer i Uppsala de senaste två veckorna. Utsatta områden, Gottsunda och Stenhagen, sticker ut med färre testade och högre andel positiva tester. Källa: Crush-covid Uppsala.

Det andra standardargumentet lyder: ”Vi saknar resurser.” Det är ofta mer relevant. Men i det här fallet är prislappen för att frigöra detaljerad covid-data bara fickpengar, jämfört med priset för en stillastående ekonomi. 

Folket förtjänar att få veta

Svenska folket behöver se effekten av de restriktioner vi nu underordnar oss. Människor i utsatta områden skall inte behöva vänta på att en skicklig journalist tar sig tid att avslöja orättvisorna i just deras region. Regeringen bör därför använda sina nyvunna pandemi-befogenheter för att beordra, och betala, alla regioner att omgående publicera sina detaljerade siffror fritt på nätet.


Av Ola Rosling

Folkbildare, verksamhetschef och medgrundare av stiftelsen Gapminder.org

Medförfattare till Factfulness