Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Public service behöver skyddas i grundlagen

Sverigedemokraterna hotar den svenska pressfriheten, skriver Olle Wästberg. På bilden partiledaren Jimmie Åkesson.
Foto: PELLE T NILSSON/SPA
Olle Wästberg är aktuell med boken ”Den hotade demokratin” och bland annat tidigare chefredaktör för Expressen.
Foto: Leif R Jansson/TT

Sverigedemokraterna har konsekvent agerat mot journalistiken. Detta motiverar att oberoendet för public service grundlagsfästs. 

Det hot mot pressfriheten som SD står för, gör det också nödvändigt att göra det långt svårare att ändra den svenska grundlagen, skriver Olle Wästberg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Expressen redovisade på Pressfrihetens dag att många av tidningens journalister utsätts för omfattande hot och hat. Flera kvinnliga Expressen-medarbetare har blivit hotade med våldtäkt. 

Det är inte bara Expressens medarbetare som blir drabbade av detta. Göteborgs universitet och Journalistförbundet redovisade nyligen en undersökning som visade att en tredjedel av alla journalister blivit utsatta för hot och 70 procent hade fått starkt negativa kommentarer eller hat på sociala medier eller via mejl.

För en vecka sedan dömdes en man som dödshotade Sveriges Radios migrationsreporter och skrivit att han skulle ge en kvarts miljon till den som dödade henne.

Mycket värre än på min tid

Hoten mot journalister är något som dominerar i dag, men inte tidigare. När jag själv för länge sedan var journalist hände det endast någon gång per år att jag fick ett anonymt brev. När jag i mitten av 1990-talet var chefredaktör för Expressen hade digitaliseringen inte slagit igenom. Jag fick några antisemitiska anonyma angrepp eftersom jag jobbade på en ”Bonnier-tidning”.

En del av angreppen på journalister i dag kommer från islamister, men i huvudsak från högerpopulister. Det är inte unikt för Sverige. När Donald Trump som president hade 89 miljoner följare på Twitter – som han numera är utesluten från – skrev han nästan varje dag om ”fake news” och hånade journalister.

Riskerar fängelse i Ungern

I Ungern har den auktoritära regimen inrättat ett medieråd som bötfäller medier eller journalister som rapporterar ”obalanserat”. Journalister som påstås sprida ”osanning” kan få fem års fängelse. Den ungerska regeringen har tagit total kontroll över public service-kanalerna. När den högerextrema regeringen i Polen tillträdde för några år sedan tog den kontroll över medierna och inrikesministern gav order om att namngivna journalister på public service-tv skulle få sparken. Totalt tvingades 300 journalister sluta.

Vad händer med public service om SD får makt?
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG/IBL

SD:s oroande syn på journalistik

I Sverige har Sverigedemokraterna konsekvent agerat mot journalistiken. Kent Ekeroth, som då hade en ledande ställning i partiet, kommenterade att SD vägrat släppa in Expressen på valvakan 2014 med att man ”inom sinom tid” ska ”stoppa media”. Linus Bylund, då pressansvarig och fortfarande central i partiet, twittrade 2016 om journalisterna: ”Ni är och förblir denna nations fiende”. Samma år försvarade Björn Söder i en radiodebatt den polska regeringens ingrepp mot public service och de fria medierna: ”Man måste förstå att det kanske behövs en omdaning av systemet och att det kanske behövs även har i Sverige.”

För Sverigedemokraterna tillhör mediepolitiken det centrala. Mattias Karlsson, tidigare i SD-ledningen och nu chef för tankesmedjan Oikos, har nämnt medier som exempel på maktbaser man vill förflytta i en mer nationalistisk och konservativ riktning. Sverigedemokraterna har också krävt att journalister på Public Service ska kunna straffas om de inte är ”opartiska”. 

Se över grundlagen

Detta motiverar att public services oberoende grundlagsfästs. Det hot mot pressfriheten som Sverigedemokraterna står för gör det nödvändigt att det ska bli långt svårare att ändra den svenska grundlagen, inkluderande Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Sverige är det europeiska land där det är lättast att ändra grundlagen. Detta bör reformeras. Grundlagen ska bara kunna ändras med två tredjedels riksdagsmajoritet efter ordinarie val, inte som i dag med beslut med en rösts majoritet i riksdagen.


Av Olle Wästberg

Olle Wästberg har varit riksdagsledamot (L), ordförande i Demokratiutredningen och är aktuell med boken ”Den hotade demokratin”, där journalisternas frihet också behandlas.