Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Politikerna måste ta demenshotet på allvar

Forska mer. "Demenssjukdomarna ökar. Om Sveriges politiker inte förstår att satsa samhälleliga resurser på demensforskningen nu så är jag allvarligt oroad för att vi kommer ohjälpligt på efterkälken", skriver Bengt Winblad.

Demenssjukdomar är den mest kostsamma sjukdomsgruppen i Sverige. ändå satsar inte svenska politiker på forskning för att knäcka demensgåtan, skriver Bengt Winblad.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Ännu en gång nås vi av nyheter om hur andra länder i Europa satsar på forskning om demenssjukdomar. Denna gång är det Storbritannien som nu satsar 30 miljoner pund, drygt 400 miljoner svenska kronor, på ett samarbete mellan universiteten i Cambridge, Oxford och London för att ge 90 forskare möjlighet att, med topputrustning, snabbt ta fram nya läkemedelsbehandlingar för alzheimer och andra demenssjuk- domar.

Det är i linje med upprepade upp- maningar till världens nationer från tongivande internationella forum som Världshälsoorganisationen (WHO) och G7 (tidigare G8) att prioritera demenshotet som det snabbast växande hotet mot folkhälsan i världen.

Tidigare har USA, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och nu även Stor- britannien, lyssnat på dessa upp- maningar och gör rejäla samhälleliga satsningar på att knäcka demensgåtan. Varför inte Sverige?

Här hemma läggs alltmer pengar på förebyggande åtgärder och omhändertagande av dem som redan drabbats av demens, och i vårbudgeten har regeringen nu lagt fram förslag på mer personal i omsorgen. Det är gott och väl, men det verkar som om man glömt bort att för att komma till rätta med demenshotet så måste det satsas på forskning som tar reda på orsaken till sjuk-domarna. Inte förrän vi förstår den bakomliggande orsaken kan vi utveckla ett läkemedel som botar alzheimer.

Det är en både svår och kostsam uppgift. Framtagningen av nya läkemedel har drabbats av en rad bakslag på senare tid vilket inneburit att läkemedelsindustrin dragit öronen åt sig och i stället satsar på mer lätta vinsthemtagningar.

Exempelvis har Storbritanniens största läkemedelsbolag Glaxo Smith Kline endast två typer av läkemedel mot alzheimer på väg ut på marknaden medan de har 20 på väg mot olika typer av cancer. Och de är inte ensamma. Enligt en brittisk studie har läkemedelsindustrin halverat antalet forskningsprojekt som rör centrala nervsystemet de senaste fem åren.

I Sverige går utvecklingen åt samma håll. Trygghetsrådet tillkännagav nyligen i positiva ordalag att nästan alla före detta AstraZeneca-anställda fått nytt arbete. Vid närmare granskning visade det sig att 40 procent inte längre arbetade inom läkemedelsutveckling eller biotech-branschen. Dessutom har många av de som trots allt finns kvar i branschen endast tillfälliga anställningar inom administration eller på de många innovationskontor som uppstått på varje universitet, högskola eller i många kommuner. Det är naturligtvis viktiga jobb, men känns inte som en bra satsning om det samtidigt inte finns några pengar till de som ska göra innovationen, det vill säga forskarna.

Men det är inte bara läkemedelsutveckling som kostar. Demenssjukdomarna kostar samhället enorma summor. Enligt Socialstyrelsens senaste rapport är samhällskostnaderna för demenssjukdomar nu uppe i 63 miljarder kronor per år - enbart i Sverige. Det är den mest kostsamma sjukdomsgruppen och den fortsätter att växa.

Vi kan med andra ord inte vänta och hoppas på att läkemedelsindustrin ska satsa de pengar som krävs. Det är hög tid att akademin och samhället tar initiativet och säkrar en fortsatt, långsiktig, satsning på demensforskningen. Vi har helt enkelt inte råd att inte göra det.

De allra flesta länder i Europa har redan eller håller på att ta fram egna nationella planer för att ta krafttag mot demenshotet. Vi är många som de senaste åren påpekat vikten av en sådan även för Sverige, men en sådan plan måste täcka hela spektrumet från basal grundforskning till behandling och omvårdnad för att inte vara verkningslös. WHO hade vid ministermötet 16-17 mars i Geneve "den globala kampen mot demens" på agendan. Där deltog bland andra vår folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström och man kan bara hoppas att han tog till sig budskapet.

Svenska demensforskare har, historiskt sett, tillhört forskningsfronten. Men om Sveriges politiker inte förstår att satsa samhälleliga resurser på demensforskningen nu så är jag allvarligt oroad för att vi kommer hamna ohjälpligt på efterkälken.

Bengt Winblad

Professor, Överläkare i Geriatrik. Karolinska institutet, Huddinge.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!