Johan Ingerö. Foto: Privat / PRIVATJohan Ingerö. Foto: Privat / PRIVAT
Johan Ingerö. Foto: Privat / PRIVAT
Alice Bah Kuhnke. Foto: Robert Eklund / STELLA PICTURESAlice Bah Kuhnke. Foto: Robert Eklund / STELLA PICTURES
Alice Bah Kuhnke.  Foto: Robert Eklund / STELLA PICTURES

Politiker ska inte slå till mot åsikter

Publicerad

Att Alice Bah Kuhnke vill ”samtala” med Facebook och ta till lagstiftning om företaget inte delar hennes slutsatser är mer skrämmande än hoten, skriver Timbros Johan Ingerö.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Före 1998 hade Sverige ingen demokratiminister. Posten uppfanns av dåvarande statsministern Göran Persson, som en reaktion på det låga valdeltagandet i det årets val. Vår nuvarande demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) är den sjätte i ordningen, men den första vars demokratiska övertygelse kan ifrågasättas. I förra veckan, till råga på allt i anslutning till 250-årsdagen av den svenska tryckfrihetsförordningen, meddelade Bah Kuhnke (Expressen Kultur 1/12) att vi kan tvingas ta farväl av ”friheter som vi vant oss vid”. Ämnet var hat och falska nyheter som sprids via Facebook, och den frihet Bah Kuhnke uppenbarligen syftade på är rätten att yttra sig även när man har fel.

Att många av oss som regelbundet uttalar oss i offentligheten får utstå stora skopor ovett, och även hot, är tyvärr en realitet. Men hot är redan olagligt, liksom förtal och uppvigling.

Att Alice Bah Kuhnke vill ”samtala” med Facebook, och ta till lagstiftning om företaget inte delar hennes slutsatser, är mer skrämmande än hoten. Här talar en svensk politiker öppet om åtgärder för att slå till mot åsikter, åtgärder som mycket lätt kan missbrukas.

 

Här saknas inte exempel. De senaste åren har Polen och Ungern infört nya hårda medielagar, som på goda grunder kritiserats för att öka statens makt över medierna och leda till självcensur. Även här i Sverige har dessa länder uppmärksammats och kritiserats hårt. Därför är tystnaden från de svenska nyhetsredaktionerna i fallet Bah Kuhnke anmärkningsvärd. Var är uppföljningen i Aktuellt och Ekot? Var är Svenska PEN, Publicistklubben och det annars så högljudda Advokatsamfundet? Och var är oppositionen, inte minst de delar av den som annars glatt KU-anmäler ministrar för rena trivialiteter?

Uppenbarligen är det inte lika intressant att granska en svensk miljöpartist, ens när hon angriper åsiktsfriheten på en mötesplats för två miljarder människor. Kanske beror det på Alice Bah Kuhnkes person. I decennier har hon rört sig i medie- och myndighetssfären, ofta i rollen som glad och käck ambassadör för allmänna trevligheter. Kanske är det därför svårt att i hennes vänliga uppsyn se likheterna med en Viktor Orbán eller en Jaroslaw Kaczynski.

 

Vad skälen än må vara så har bevakningen i denna fråga helt uteblivit. Inte bara i fråga om Bah Kuhnkes censurglädje, utan även i grundfrågan. Att det amerikanska valet avgjordes av fejknyheter på Facebook har närapå blivit en medial sanning. Men stämmer det? Tidningen The Washington Examiner publicerade i november en granskning av påståendet, och fann ingen trovärdig grund. Falska nyheter kan ha fått en svensk minister att vilja kringskära yttrandefriheten i syfte att komma åt falska nyheter. Det hade varit skrattretande om det inte var så skrämmande.

Alice Bah Kuhnke har uppenbarligen inga planer på att backa. I sin replik (Expressen Kultur 3/12) till de få kritiska röster som höjts väjer hon helt från yttrandefrihetsfrågan och slår i stället fast att ”sociala medier inte är en rättslig frizon”. Här är Bah Kuhnke ohederlig. Ingen har påstått att det finns rättsliga frizoner och det är inte heller så.

Den som hotar andra kan dömas för olaga hot, oavsett om det skett på Facebook eller i en krogkö. Den brännande frågan handlar inte om detta, utan om Bah Kuhnkes hot mot det hon kallar ”rättigheter vi vant oss vid”.

Man kan diskutera huruvida den svenska demokratin blivit så mycket bättre sedan inrättandet av den första demokratiministern, demokratin ska ju vara allas vårt ansvar. Men oavsett vilket så har den nuvarande visat sig olämplig för sitt uppdrag.

 

Johan Ingerö

Programansvarig, tankesmedjan Timbro

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag