Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Polisen har ett omöjligt uppdrag med utvisningar

Migrationsverkets förvar i Kållered.
Fredrik Kärrholm, polis och kriminolog.
Foto: Ashley Reed

Att uppehålla sig utan tillstånd i Sverige innebär i normalfallet bara en enda konsekvens: en oplanerad gratisresa till hemlandet. Personer som utvisas återvänder inte sällan till Sverige. 

I nuläget är det ett omöjligt uppdrag för polisen att komma till rätta med situationen, skriver polisen Fredrik Kärrholm.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Som polis hör det till vanligheterna att påträffa personer som befinner sig utan tillstånd i landet. Att hantera sådant är dessvärre mycket tidskrävande för den enskilde polismannen – på grund av krångligt system och byråkrati. Ett enda ärende kan uppta en hel arbetsdag. 

Det händer således att det helt enkelt inte finns tid att hantera ett utlänningsärende. Ibland måste annat prioriteras. Alldeles för ofta finns inte heller lediga förvarsplatser. Och om det finns förvarsplatser och någon omhändertas betyder det ändå inte att personen kommer att utvisas. 

Återvänder till Sverige

Flera länder, bland annat Iran, Irak och Somalia, tar inte emot egna medborgare om den som ska utvisas inte frivilligt medverkar. Samtidigt får den som utvisningsbeslutet avser bara sitta en begränsad tid i Migrationsverkets förvar, därefter släpps de ut i svenska samhället igen. 

Personer som faktiskt utvisas återvänder inte sällan till Sverige, framför allt när det handlar om europeiska och centralasiatiska länder. Häromdagen påträffade en kollega en alban som utvisats två gånger tidigare. 

Att uppehålla sig utan tillstånd i Sverige innebär i normalfallet bara en enda konsekvens: en oplanerad gratisresa till hemlandet. Det finns en straffbestämmelse som kan tillämpas i vissa fall, men det ska mycket till för att straff ska utdömas och påföljden är låga böter. 

Faran med skuggsamhället

2018 uppskattades antalet personer som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd till cirka 50 000. Någon riktigt tillförlitlig och aktuell statistik finns inte. Antalet är dock med säkerhet högre i dag, 2021. Skuggsamhället kan uppgå till hela en procent av det svenska samhället. 

Den som utan tillstånd återvänder till Sverige efter utvisning eller avvisning måste straffas. Kostnaden för individen att åter bege sig till Sverige måste överstiga vinsten. Detta är simpel rättsekonomi.

Det egentliga problemet med skuggsamhället är inte att människor arbetar svart, om de i övrigt är hederliga. Denna typ av invandring åtföljs av andra problem som är vanligare i så kallade socioekonomiskt utsatta grupper: missbruk, brott, hemlöshet med mera. På längre sikt riskerar vi problem med omfattande social misär. 

I nuläget är det ett omöjligt uppdrag för polisen att komma till rätta med situationen. Om vi ska lyckas måste förutsättningarna ändras.

Sätt press på länderna som krånglar

Den som ska utvisas men inte frivilligt medverkar bör placeras i säkert förvar utan möjlighet till frigivning på annat sätt än genom utvisning. Detta förvar bör även innebära en betydligt lägre levnadsstandard än i dag. Det skapar nödvändiga incitament för den enskilde att medverka och möjliggöra utvisningen. Här kan vi återigen lära av Danmark.

Sverige behöver också sätta hårt mot hårt när det gäller stater som försvårar mottagandet av egna medborgare. Hot om minskat ekonomiskt bistånd bör användas som ett påtryckningsmedel. Till exempel erhöll Irak förra året 388 miljoner kronor i svenskt bistånd.

Den som utan tillstånd återvänder till Sverige efter utvisning eller avvisning måste straffas. Det handlar om incitament. Kostnaden för individen att åter bege sig till Sverige måste överstiga vinsten. Detta är simpel rättsekonomi. 

Polisen måste snabba på och prioritera utvecklingen av egna rutiner och IT-system, samt utveckla samarbetet med Migrationsverket, för att effektivisera den praktiska hanteringen av utlänningsärenden. Nu har vi ett byråkratiskt härke. Jag vågar påstå att det är så besvärligt att det, tillsammans med begränsade möjligheter till faktisk utvisning, innebär att en del poliser tenderar att titta åt andra hållet.

Ordning och reda måste återupprättas 

Platserna i Migrationsverkets förvar behöver akut bli fler. 2019 bedömde Migrationsverket och Polismyndigheten i en rapport att det behövdes uppemot 1 200 platser. I dag finns knappt hälften av det. Om fler utvisningar och avvisningar verkställs kommer förvisso platser snabbare frigöras i Migrationsverkets förvar. Polisens ambition bör dock vara en effektivitet som innebär att antalet platser trots ökad verkställighetsgrad behöver bli fler. 

Härutöver behöver vi en nationell folkräkning. Detta inte bara för att bekämpa skuggsamhället, utan även för att komma åt bidragsfusk och folkbokföringsbrott. Ordning och reda måste återupprättas. I nuläget befinner vi oss långt därifrån. 


Av Fredrik Kärrholm

Polis och kriminolog