Jag fick höra en rätt härlig sak av en boendestödjare som jag känner, tack vare spelet Pokémon Go så har folk med autism och asperger, folk som annars aldrig går ut och träffar andra människor, plötsligt börjat röra på sig och går ut och spelar.
Det är människor som resten av världen glömt bort, som politiker skiter fullständigt i, som tyvärr allt för många familjer gömmer.
Plötsligt vill de gå ut, plötsligt är de bland andra människor och de får inte panikattacker bara för att de är ute.
Plötsligt börjar människor med asperger och autism prata med andra människor de möter som också spelar Pokémon Go.
Jag har själv asperger och jag började spela Pokémon Go när det släpptes till Sverige. Först hade jag inte tänkt spela så mycket alls men det var något som gjorde att jag fastnade för det.
LÄS MER: Pokémon Go är fullkomligt genialiskt
Jag gick med i några grupper på Facebook för spelet och för första gången på flera år kom jag ut och träffade människor.
Hela idén med att gå ut till en park och vara med främmande människor otroligt skrämmande för mig, men på något sätt försvinner rädslan när jag spelar Pokémon Go.
Jag har suttit i flera timmar senaste dagarna med folk jag aldrig träffat förut och pratat och så mycket som jag har gått den senaste veckan har jag nog inte gått på flera år.
Den stora hypen kring Pokémon Go kommer lugna ner sig och färre spelare kommer fortsätta men detta spel. Trots detta är jag övertygad om att detta är ett av de bästa spelen som kommit ut på väldigt länge.
Inte för att det är otroligt komplicerat utan att det får folk ut och röra på sig, får folk som aldrig känt någon samhörighet med samhället att plötsligt se världen. Spelet kräver att man rör på sig, det har ett system som gör att man måste gå eller jogga för att ägg som man hittat skall kläckas. Det går inte att använda bilen eller åka tåg när man spelar.
Jag vet att det finns haters där ute men jag vill bara säga att Pokémon Go och Nintendo har lyckats göra det som vi som samhälle misslyckats med.
Spelet har sparkat sönder murarna som människor med autism och asperger sätter upp och får utplacerade av resten av samhället. Så nästa gång ni hånar eller skrattar åt någon som går omkring med Pokémon Go så fundera att personen ni skrattar åt kanske är ute och rör på sig för första gången på flera år.
Även om man inte gillar spelet (vilket jag kan förstå, alla gillar inte samma sak) Så skärp er med ert jävla hån och skratt, låt folk vara ute och njuta av att faktiskt komma bort från fängelset som deras sinnen skapat.
Jakob Eld
gamer