Kronofogden slår till mot Bahnhof och dess vd Jon Karlung (till höger).
Kronofogden slår till mot Bahnhof och dess vd Jon Karlung (till höger).

Piratkriget som kan ruinera dig

Publicerad
Uppdaterad
  • I sommar kriminaliseras hundratusentals svenskar som laddar ned musik och film från nätet.
  • I dag skriver Anders Mildner om hur lagen politiserar en hel generation och även motverkar sitt syfte.
    Expressen getinglogga
    Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
    Metallica, Destiny's Child, Elton John och Garth Brooks är MOT, Dave Matthews, Moby, Liimp Bizkit och David Byrne är FÖR.

    I dag överlämnar

    regeringen sin proposition om ny upphovsrättslag till riksdagen. De flesta lagar som stiftas passerar obemärkt. Men när den nya lagen träder i kraft till sommaren blir resultatet att hundratusentals svenskar – kanske till och med över en miljon – kriminaliseras över en natt. Så många är det nämligen som laddar ned musik och film från Internet utan att betala för sig. Redan nu är det förbjudet att lägga ut upphovsrättsskyddat material som till exempel musik och film på Internet. Den nya lagen gör det dock olagligt att även ladda ned sådana filer.

    Sverige hör till

    de sista länderna i Europa som inför strängare upphovsrättslagar. Något direkt val har vi inte haft – förändringarna bygger på ett EU-direktiv. Men ska då alla hundratusentals nedladdare jagas med blåslampa till sommaren? Nja, justitieministerns uttalade avsikt är att polisen inte ska använda sina knappa resurser till att fånga musikälskare som laddar ned några låtar då och då. I Sverige har detta tolkats som att lagen kommer att vara fullkomligt tandlös. Men exemplet Danmark visar att så inte behöver vara fallet. Precis som i Sverige har den danska polisen inte lagt ner någon större kraft för att komma tillrätta med piraterna. Men med ständigt skärpta upphovsrättslagar – danskarna har under tre år finslipat sina lagtexter på det här området – har nöjesbranschen fått nog på fötterna för att kunna agera på egen hand. Alla tonårsföräldrar i Sverige har därför anledning att bli lätt oroade, för de nya lagarna kan komma att slå hårt mot vad deras barn gör. I Danmark skickar branschorganisationen Antipiratgruppen ut hundratals kravbrev till nedladdare varje år. Och det handlar om mycket pengar – normalsumman är 80 000 danska kronor.

    På Antipiratgruppen

    jobbar tio personer med att övervaka Internet. Deras anställda bevakar fildelningsnätverken och samlar bevis genom att ta skärmdumpar och anteckna användarnas ip-nummer. Domstolarna kräver sedan att Internetleverantörerna ska visa Antipiratgruppen vilka personer som ip-nummerna hör till och ett saltat kravbrev skickas ut. Om inte mottagaren betalar inom två veckor, stäms nedladdaren. Och oddsen att klara sig är dåliga. Hittills har de danska domstolarna godkänt skärmdumpar som bevis.

    Den kommande svenska upphovsrättslagen

    är omfattande och täcker allt från nedladdning till kopiering av böcker och vad som får synas i bakgrunden på fotografier. Den har vuxit fram efter ett massivt lobbyarbete från den internationella nöjesindustrin, som de senaste fem åren – oftast helt oemotsagd – har tillåtits att skylla alla sina dåliga affärer på piratkopieringen.

    Men den kraftiga skärpningen

    av upphovsrätten innebär inte bara positiva saker för nöjesbolagen och upphovsmännen. Tvärtom. Efter anmälan från musikbranschen, slog i förra veckan ett 20-tal personer från kronofogdemyndigheten till mot internetleverantören Bahnhof och beslagtog ett gäng servrar som sägs ha använts för att sprida upphovsrättsskyddat material.

    Aktionen skedde enligt dansk modell

    och visar tydligt hur nöjesbranschen vill jobba. Tillslag som dessa får stort utrymme i medierna. De skrämmer också allmänheten som får uppfattningen att det även i framtiden finns resurser till att låta tjugo personer göra den här sortens räder. Och skrämmas är just vad branschen vill. Från upphovsmännens sida är detta en metod som låter vettig: folk får klart för sig att det är lika med stöld att ladda ned musik eller film. Men vad nöjesbranschen inte riktigt har greppat, är att den redan har skrämts lite för mycket.

    Skärpningen av upphovsrätten

    vad gäller film och musik är bara en del i den allmänna patent-, monopol- och copyrighthets som sveper över världen. Och nu börjar nedladdarna att se sambanden. Tvärtemot vad branschen försöker påskina, har filbyteskulturen alltid präglats av en intern diskussion. Det har aldrig handlat om att ladda ned vad som helst, hur som helst. Filbytarvärlden har skapat sitt eget nöjesuniversum och gång på gång också tagit fram sina egna stjärnor. I dessa interna diskussioner på filbytarnas forum likställs nu skivbolag som Universal och BMG med skrupelfria läkemedelsbolag som motverkar bromsandet av hiv. Eller skamlösa grödesföretag som utnyttjar fattiga bönder i tredje världen. På ett sätt har nöjesindustrin varit framgångsrik i sitt krig mot nedladdarna – de har lyckas flytta agendan från musiken till juridiken. När nedladdningsprogrammet Napster stod på sin topp under 2001 diskuterades musik som aldrig förr: bortglömda artister återupptäcktes och fick nytt liv, nya artister spreds blixtsnabbt och kunde få en masspublik på bara några dagar.

    I dag, efter att branschen

    fört fyra års effektivt domstolskrig mot sina egna kunder, är det inte en jävel som diskuterar musik. I stället diskuteras nu i konspiratoriska termer Den Onda Upphovsrätten, hur de internationella bolagens monopolsträvan stryper det konstnärliga skapandet och kväser människors möjlighet att få tillgång till fri information.

    Ett vägskäl har passerats.

    Det är lite som efter skotten i Göteborg 2001, då en hel generation fick sina illusioner om staten krossade och valde en väg som gick spikrakt vänsterut. Ingen som var med då kommer någonsin mer att lita på polisen – ett gigantiskt bakslag för rättssamhället. Och ingen av dem vars världsbild nu formas av kriget mot piraterna kommer att ha någon som helst respekt för upphovsrätten – ett gigantiskt bakslag för alla framtida artister. Varje 15-åring som nöjesindustrin stämmer i framtiden kommer endast att bekräfta och befästa denna världsbild.

    ANDERS MILDNER

    Anders Mildner är journalist och har bevakat nedladdningen sedan 2000. Hans favoritprogram är för tillfället Audioscrobbler, med vilket användarna jämför och diskuterar den musik de har på sina datorer – en idé som är direkt hämtad från fildelningsprogrammen.

    Tack för att du hjälper oss!

    Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

    Stort tack!

    Tack!

    Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

    En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

    Thomas MattssonAnsvarig utgivare

    Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

    Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

    Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

    "Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

    Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


    Till Expressens startsida

    Mest läst i dag