"Maria Larsson, ni kan se till så att anställda i privata företag som utför offentligfinansierad omsorg har samma skydd som anställda i kommunal verksamhet", skriver Peter Eriksson Foto: COLOURBOX
"Maria Larsson, ni kan se till så att anställda i privata företag som utför offentligfinansierad omsorg har samma skydd som anställda i kommunal verksamhet", skriver Peter Eriksson Foto: COLOURBOX

Peter Eriksson: Maria Larssons svek mot whistleblowers

Publicerad
Uppdaterad
Till och med Carema efterlyser meddelarfrihet i lagen - ändå struntar Maria Larsson i whistleblowers skydd, varnar Peter Eriksson.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Äldreomsorgsminister Maria Larsson hävdar att anställda inom privata företag måste visa mer civilkurage och våga anmäla misstankar om felbehandlingar och övergrepp av äldre. Det handlar om anställda som riskerar sitt arbete om de anmäler misstankar om vanvård, eller kan bli bestraffade genom utskällningar, uteblivna löneförhöjningar och andra repressalier om de "skvallrar" för kommunala äldreomsorgsinspektörer eller medier. Anställda som i flera fall visat att man vågar stå upp för äldres rätt till en värdig ålderdom uppmanas alltså av kristdemokraten Maria Larsson att ha civilkurage. Det är inte lite fräckt av en minister vars regering motarbetar förslag som kan skydda anställda som vågar anmäla fel.
Maria Larsson - det finns lösningar som kan tas fram tillsammans med justitieministern Beatrice Ask. Ni kan se till så att anställda i privata företag som utför offentligfinansierad omsorg har samma skydd som anställda i kommunal verksamhet. Ni kan se till så att riksdagens beställning om införande av så kallat whistleblowersystem, ett stärkt skydd för den som påtalar eller slår larm om korruption eller oegentligheter, införs även i Sverige. Ett skydd som behöver förstärkas för både privat- och offentliganställda. Det här är något som också utredningen om mutbrott föreslog i fjol. Dessutom stadgar FN:s konvention mot korruption att varje konventionsstat ska ha ett skydd för personer som lämnar uppgifter om gärningar som straffbeläggs i överenskommelsen. Något som vårt land i dag inte klarar. Ännu har regeringen dock inte gjort något för att svara upp mot riksdagens krav på förstärkt lagstiftning.
I dag bedrivs omsorg av äldre såväl av kommuner själva som av privata företag på kommuners uppdrag. Enligt beräkningar som SCB gjort har antalet sysselsatta hos privata företag inom vård, skola och omsorg ökat från 114 000 år 2003 till 160 000 år 2008. Med denna ökningstakt är antalet anställda inom privata företag nu fler än 200 000 personer. Det handlar om anställda som arbetar i företag där ingen offentlig insyn finns, där efterforskningsskydd inte finns för uppgifter till medierna och där lojaliteten med arbetsgivaren går främst. För anställda i samma kommunala verksamhet gäller ett bredare och bättre skydd.
Äldreomsorgsminister Maria Larsson. Foto: Martina HuberAnställda som ena dagen arbetar i en kommunal omsorg kan meddela medierna uppgifter om missförhållanden och riskerar inte - i alla fall enligt lagstiftningen - någon bestraffning. När verksamheten nästa dag övergår till det privata företag förändras reglerna totalt. Både yttrandefrihet och meddelarskydd försämras. Den offentliga insynen i verksamheten försvinner också i stor utsträckning. Kvar finns bara skyldigheten för de anställda att anmäla misstänkt vanvård av de äldre - den så kallade Lex Sarah.
Miljöpartiet har länge drivit att anställda i kommunal verksamhet som övergår till privat regi ska behålla den yttrandefrihet och det meddelarskydd de hade som kommunanställda. Det borde också vara självklart att anställda inom den privata men kommunfinansierade omsorgen i övrigt ska ha samma skydd. Om detta är vi också överens med S och V. Denna viktiga reform skulle ge anställda på privata äldreboenden ett rättsligt skydd mot bestraffningar från chefer för att de har "civilkurage" och vågar prata med medier. För att de vågar skydda de gamla som inte har någon röst eller orkar försvara sina rättigheter.
Till och med företag som Carema efterlyser nu lagstadgad meddelarfrihet för sina anställda. Det borde vara ett argument för Maria Larsson att agera - om nu inte för personalen och vårdtagarnas bästa - så för att hjälpa denna av henne så omhuldadade bransch att tvätta sitt rykte.
Peter Eriksson, MP, är ordförande i riksdagens konstitutionsutskott. Så Maria Larsson. Äldreomsorgen har redan anställda med civilkurage. Problemet är att deras chefer i allt för hög grad kan bestraffa de som visar mod och vågar prata med medier. Detta måste stoppas. Du kan ju till exempel prata med din kompis justitieministern som hittills stoppat alla förslag om ökat skydd för yttrandefrihet och meddelarskydd för anställda inom den privata äldreomsorgen. Börja gärna med att genomföra det ökade skydd för whistleblowers som riksdagen i bred enighet redan beställt av regeringen.

Peter Eriksson
Peter Eriksson, MP, är ordförande i riksdagens konstitutionsutskott

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag