Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Personalen borde inte behöva lära sig arabiska

Region Skåne har finansierat utbildning i vardagsarabiska för bibliotekspersonal. Felsatsade skattepengar, menar flera SD-politiker.
Foto: SHUTTERSTOCK
Therese Borg (SD), gruppledare kulturnämnden Region Skåne.
Niclas Nilsson (SD), gruppledare och regionråd Region Skåne.
Magnus Olsson (SD), oppositionsråd i Malmö.
Foto: Fotograf Peter Kroon
Michael Rosenberg (SD), kommunalråd i Helsingborg.

Vi förstår att språkförbistringarna försvårar bibliotekspersonalens arbete. Att de lär sig vardagsarabiska för att kunna bistå människor som invandrat är dock inte en lösning på problemet. 

Skattemedel ska användas klokt, skriver flera skånska SD-politiker.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. För en tid sedan framkom att den av Alliansen styrda Kulturnämnden i Region Skåne har finansierat utbildning i vardagsarabiska och arabisk kultur för bibliotekspersonal i Malmö och Helsingborg. Orsaken är att personalen har svårt att kommunicera med och bistå arabisktalande besökare på biblioteken. 

Vi förstår att språkförbistringarna försvårar bibliotekspersonalens arbete. Att de lär sig vardagsarabiska och om arabisk kultur för att i yrket kunna bistå människor som invandrat till Sverige är dock inte en lösning på problemet. 

Språkförbistring allt vanligare

I takt med en omfattande invandring till Sverige har språkförbistringar blivit allt vanligare. Grannar kan inte prata med varandra, tolkar är nödvändiga inom exempelvis vård, skola, rättsväsende, många som invandrat till Sverige har svårt att klara en utbildning eller få ett arbete på grund av bristande kunskaper i svenska språket, och så vidare.

Skattemedel ska inte gå till verksamheter som leder till ett minskat behov av att som invandrad till Sverige lära sig svenska och bli en del av samhället.

För att kringgå språkförbistringarna ges samhällsinformation och service av en mängd olika slag på invandrade personers modersmål genom översättningar eller med hjälp av tolkar, bekostat med skattemedel, och detta alltför ofta till personer som inte längre är nyanlända utan har levt många år i Sverige. Personer som borde ha skaffat åtminstone grundläggande kunskaper i svenska språket genom SFI och kontakt med svensktalande, och som ofta fastnat i socialt och ekonomiskt utanförskap i parallellsamhällen. 

Stödet minskar behovet att lära sig svenska

Att fullt ut lära sig ett nytt språk är för de flesta svårt och innebär ansträngningar, varför det måste finnas ett starkt intresse av eller ett starkt behov av att lära sig det nya språket. Genom det offentligas agerande där de som invandrat till Sverige i väldigt många fler situationer än de absolut nödvändiga erbjuds information och kommunikation på sitt modersmål, minskas dock behovet av att som boende i Sverige lära sig svenska. Det går faktiskt att leva i Sverige år efter år efter år, utan att lära sig svenska språket! 

Utbildningen som Kulturnämnden finansierat måste därför ses ur ett samhällsperspektiv, inte som en avgränsad företeelse. Utbildningen måste ses ur perspektivet att många som levt åtskilliga år i Sverige fortfarande inte lärt sig svenska, trots hjälp av tolkar, översättningar och tillgång till SFI.

Bakvänd språksatsning

Personer som bor i Sverige och har svenska eller de nationella minoritetsspråken som modersmål ska inte behöva lära sig invandrade personers modersmål eller anpassa sig till deras kultur, för att plåstra ihop det splittrade samhälle som en alltför omfattande invandring i kombination med en kontraproduktiv integrationspolitik skapat. 

Tvärtom måste de som invandrat till Sverige, så länge inte funktionshinder eller sjukdom förhindrar detta, inom rimlig tid lära sig det svenska språket och anpassa sig till svensk kultur och majoritetssamhället. Detta är nyckeln till att klara en utbildning, få ett arbete, få ett starkt socialt kapital och kunna ta del av sina demokratiska rättigheter.

Felanvända skattemedel

Det är vår bestämda mening att skattemedel, såväl små som stora summor, ska användas klokt. Skattemedel ska inte gå till kontraproduktiva insatser som gör mer skada än nytta, och ska därmed inte gå till verksamheter som leder till ett minskat behov av att som invandrad till Sverige lära sig svenska och bli en del av samhället.


Av Niclas Nilsson (SD)

Gruppledare & regionråd Region Skåne

Therese Borg (SD)

Gruppledare kulturnämnden Region Skåne

Michael Rosenberg (SD) 

Kommunalråd Helsingborg 

Magnus Olsson (SD)

Oppositionsråd Malmö